Titiyo gör covers med omsorg och tanke
Publicerad 2025-09-26
ALBUM Samma spänning som på ett ”riktigt” album kommer Titiyo kanske inte åt. Men det finns mycket att tycka om med hennes omsorgsfullt valda covers.
Titiyo
Hemland
Titiyo Music/Sonet/Universal
POP När Titiyo släpper sitt första album på tio år känns det ofrånkomligen som en liten besvikelse att det ”bara” är ett coveralbum, särskilt som självbiografiska föregångaren ”13 gården” hörde till det allra bästa hon gjort och mer sentida som singlar som ”Tigern” och Hurula-duetten ”Längesen” gav löften om mer.
Den som har följt den här artistens snart fyra decennier långa karriär vet emellertid att hon låter känsla och intuition styra, och när hon härom året sjöng ledmotivet till Cornelis Vreeswijk-dokumentären ”Somliga går med trasiga skor” blev det tydligt att svenska covers var det hon skulle göra.
Då vi har att göra med en landets mest lyhörda tolkare är det emellertid en rimligare idé för Titiyo än många andra. Låtarna har också valts med omsorg och tydlig helhetstanke i teman och produktion.
När Titiyo sjunger vännen Marie Fredrikssons ”Tro” med Seinabo Sey är det två vokalister med Halmstad-kopplingar som gör en gemensam favoritlåt. Eva Dahlgrens ”Egoism” var viktig för Titiyo i tonåren och Marie Bergmans 70-talsepos ”Arvet”, om att förlora en förälder, har blivit det på senare år. Den knyts dessutom fint ihop med Mando Diaos ”Sorgen” (som hon tidigare gästat på).
Ingen som har hört Titiyo tolka Bob Dylans ”It’s all over now, baby blue” med sidoprojektet El Rojo Adios blir heller förvånad över att hon hittar helt rätt i Mikael Wiehes översättning ”Sakta lägger båten ut från land”. Och att Thåström finns med både som upphovsman till ”Stjärna som är din” och duettpartner i Ulf Dagebys ”Gnistrande snö” känns självklart efter deras samarbeten på senare år.
Som så ofta med coverplattor blir det inte samma förtätade känsla av ett album runt de här tio låtarna som jag inbillar mig att en nyskriven skiva hade kunnat resultera i.
Men här finns mycket att tycka om. Inte minst att ett av de starkaste spåren också är det minst kända: Nicole Sabouné-duetten ”Vandrar med jättar” av Umeå-artisten och producenten Alexander ”Academics” Juneblad är en närmast barnvisesöt poplåt med djupt ekologiskt mörker strax under ytan, och tämligen trollbindande med de här två rösterna.
BÄSTA SPÅR: ”Sakta lägger båten ut från land”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik