Jonathan, 15, bangar sommarhänget – för djuren på gården
Publicerad 2025-07-19
ÅNGE. Jonathan Vikström, 15, älskar sina fjäderfän.
Därför tackar han nej till badhäng, fläng och restaurangbesök med vänner i sommar.
– Typ alla mina pengar lägger jag på mina hundra djur, säger han.
Försiktigt tassar Jonathan Vikström fram över den leriga backen i sina vita Nike-skor.
Han ler brett och pekar ut mot gården.
– Ni borde ju ha kommit hit när det är sol. Hela gården ser så sorglig ut nu.
Även om tjocka regndroppar faller från himlen så stämmer inte Jonathans påstående.
Det känns omöjligt att beskriva en gård med getter som fritt studsar fram och tillbaka ur en husvagn som sorglig.
– Getterna är supersnälla. De heter Majsan, Anna-Karin, Affe, Kalle, Kataleja och Kajsa, säger Jonathan och lyckas i förbifarten klappa på ett av de små djuren. Oklart vem.
Knatte, Fnatte och Tjatte
När Jonathan fick höra att Aftonbladet skulle besöka Ånge hörde han av sig och ville öppna dörrarna till det han skämtsam kallar sitt ”egna zoo”.
Här bor Jonathan tillsammans sin mamma och pappa, getterna, hästar, hundar, katter och fåglar i varierade arter och storlekar.
– Allt började egentligen när jag var mycket yngre. Då fick jag fem hönor och en tupp för matägg. Men gud vad det här växt nu. Jag tror att vi är uppe i minst hundra djur på gården, säger han och skrattar.
Jonathan kliver in i stallet och hälsar på Knatte, Fnatte och Tjatte – de tre nanduerna.
Hur skulle du beskriva Ånge som plats att växa upp på?
– Superlugn. Det finns inte jättemycket att göra, men det är en väldigt trygg plats. Jag minns hur jag brukade cykla och bada med mina vänner hela tiden. Vi kunde vara ute hur länge som helst för det var en så tryggt överallt.
Jonathan rör sig vidare på gården och in till buren där påfågeln Fabian gömmer sig för regnet.
– Jag är verkligen djurgalen. De är alla sina egna individer. Till exempel påfågeln Fabian äter direkt ur handen på mig och det är ganska ovanligt att påfåglar gör det, säger han stolt.
Betalar för djuren själv
Jonathan har en deal med sina föräldrar.
Så länge han tar hand om djuren väl så kommer föräldrarna supporta 15-åringens val att vara djurägare.
– Jag får ju finansiera allt själv. Så jag behöver vara väldigt sparsam med mina pengar. Jag kan typ inte ens minnas senaste gången jag köpte något till mig själv – eller åt ute tillsammans med kompisar, säger han.
Vissa helger extrajobbar han i Sundsvall på hotell och restaurang. Men i stort försöker han få gården att gå runt av sig själv – genom att ställa ut och sälja vidare djur.
– Pengarna jag drar in lägger jag på att byta burar, vaccinera djuren och köpa in foder. Men jag räknar absolut inte med att gå plus, säger han och skrattar till.
Drömmen om strutsar i hagen
Kan du aldrig sakna att vara en vanlig djurfri 15-åring?
– Jo, absolut! Jag kan ibland sukta efter att bo mitt i centrala Sundvall och alltid ha någon att umgås med. Det är minst en mil från gården till min närmsta kompisen och eftersom jag inte har EPA så är det inte alltid möjligt för mig att ta mig dit.
Han fortsätter:
– Men gud, jag klagar inte. Jag älskar det här livet. Det är egentligen bara när det regnar som det känns tråkigt. Då kan jag ju inte hänga utomhus med djuren. Så fort det är sol är det bara härligt.
Efter sommaren ska Jonathan studera första året på Sundsvalls gymnasium. Där kommer han gå vård och omsorgsprogrammet.
– Fåglarna är mitt liv och min hobby. Jag vill inte att det ska bli för mycket med att jobba med djur också.
Men fortfarande är den långsiktiga planen att ha en egen fågelgård här i Ånge.
Hur länge kan du tänka dig på att bo i Ånge då?
– Jag vill bo i Ånge i resten av mitt liv. Min förhoppning är att kunna ta över gården från mina föräldrar. Drömmen är att kunna ha strutsar i hästhagen.
