Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

5 punkter om: ICE

Uppdaterad 2026-01-27 | Publicerad 2026-01-09

Stärkt närvaro och fler gripanden  – det här är kritiserade ICE
Stärkt närvaro och fler gripanden – det här är kritiserade ICE
1:05

USA:s migrationsmyndighet ICE har hamnat i rampljuset efter två uppmärksammade dödsskjutningar på kort tid.

37-åriga sjuksköterskan Alex Pretti sköts ihjäl under en protest i Minneapolis.

Här är fem punkter om den kontroversiella myndigheten.

1. Grundandet

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 startade USA ett helt nytt departement: Myndigheten för inrikes säkerhet.

Som en undermyndighet skapades migrationsmyndigheten ICE.

Enligt myndigheten själva är deras främsta uppdrag ett ”upprätthållande av immigrationslagar för att bevara nationell säkerhet”.

2. Vilka är ICE?

USA:s polisorganisationer är uppdelade så att delar av polisen styrs på delstatsnivå medan andra polismyndigheter styrs på federal nivå. Den federala polisen faller i sin tur under främst två statliga departement – justitiedepartementet (DOJ) och inrikessäkerhetsdepartementet (DHS).

ICE faller under DHS.

De som jobbar för ICE har som uppdrag att hitta och gripa personer som misstänks vistas olagligt i USA.

De får däremot i regel inte frihetsberöva amerikanska medborgare. Trots detta har över 170 fall rapporterats om situationer där medborgare har arresterats under Trumps första nio månader, enligt nyhetsorganisationen Propublica.

ICE har samma befogenheter som vanliga poliser att utöva visst våld, men ska aldrig utöva dödligt våld om dess agenter inte befinner sig i allvarlig eller livshotande fara.

Även gränspolisen, Border Patrol, arbetar för inrikessäkerhetsdepartementet. Deras migrationspoliser har på senare tid kommit att bistå ICE alltmer i deras räder, som exempelvis i Minneapolis.

3. Upptrappningen

I början av juni klubbades Donald Trumps jättebudget ”The Big Beautiful Bill” igenom av kongressen.

Budgeten innehöll en massiv satsning på ICE – som fick ett tillskott på cirka 725 miljarder kronor över fyra år. Pengarna överträffar budgeten hos flera stora amerikanska myndigheter, däribland FBI.

I samband med budgetökningen slogs det fast att ska ICE utöka sin personalstyrka med 10 000 nya agenter – 50 procent fler än vad som redan finns – och utvisa upp till en miljon människor om året.

4. Rekryteringen

Kravet på 10 000 nya anställda har lett till en stor rekryteringskampanj i USA. Bland annat erbjöds rekryter en bonus på 50 000 dollar vid kontraktsskrivning i augusti förra året.

Erbjudandet ledde till att omkring 150 000 amerikaner sökte tjänst hos myndigheten på knappt tre månader. Flera källor inom myndigheten har larmat till bland annat NBC News om att anmälningsvågen har lett till att bakgrundskontroller av sökande brustit flera gånger.

ICE-agenter får både genomföra ett fystest och en skriftlig examination i juridik. Utbildningen var till en början 13 veckor, men har i dag mer än halverats till sex veckor.

5. Dödsskjutningarna

Sedan Donald Trumps satsning på ICE har kritiken mot myndigheten och dess agenter växt.

Dels för att agenterna ofta dyker upp till ingripanden maskerade, men också för att de vid flera tillfällen har utövat våld både mot migranter och demonstranter.

Efter flera uppmärksammade dödsskjutningar har stora protester mot myndigheten vuxit.

7 januari sköts 37-åriga Renee Good ihjäl av ICE i staden Minneapolis, sittandes i sin bil.

24 januari sköts 37-åriga intensivvårdssjuksköterskan Alex Pretti till döds av en federal agent, under en demonstration mot ICE närvaro i Minneapolis.

I båda fallen har USA:s minister för inrikes säkerhet, Kristi Noem, hävdat att agenterna agerade i självförsvar.


Rapport från ICE-kaoset i Minneapolis
Rapport från ICE-kaoset i Minneapolis
16:31

Följ ämnen i artikeln