MIAMI, FLORIDA. Proud Boys-ledaren Enrique Tarrio, 42, fick det hårdaste straffet av alla efter stormningen av Kapitolium – men släpptes fri av Trump.
Nu är han ute efter hämnd.
Samtidigt leder han ett nytt projekt: ”Pokémon Go” för att jaga papperslösa – med prispengar i potten.
Han lutar sig över datorn. Ansiktet svävande centimeter från skärmen. Fingrarna knackar rastlöst aska mot kaffekoppens kant, där tio fimpar simmar i en gråbrun sörja.
Enrique Tarrio muttrar för sig själv medan han fyller i ett domstolsformulär – han har stämts för att ha bränt en Black Lives Matter-flagga utanför en kyrka.
Pappersarbetet sköter han själv.
– Såja, säger han och sliter blicken från skärmen.
– Nu är jag advokat också. Kolla på mig – jag är kapten nu.
Han sitter i sin rökfyllda, mörka podcaststudio i utkanten av Miami, där han varje dag sänder kulturkrigspodden ”Lords of War”. Framför honom, bland Mcdonalds-rester och sladdtrassel, lyser en legomodell av Kapitolium.
Det är en ironisk present till Rob, en annan Proud Boys-medlem som dömdes efter den 6 januari. När FBI grep Rob hittade de ett identiskt legoset hemma hos honom – och använde det som bevis.
– Vilket är så jävla korkat, säger Tarrio.
Bilden är på något vis absurd: att en ledare i en våldsbejakande, högerextrem organisation, tålmodigt har suttit med en instruktionsbok och klickat ihop 1 032 plastbitar.
Rob var här tidigare samma dag för en intervju. Tarrio tog då fram modellen, och sa med teatralisk skurkröst:
– Och här är vårt nästa mål…
Han visar hur han lyfte fram Vita huset – också i lego.
Enrique Tarrio dömdes till det hårdaste straffet kopplat till stormningen av Kapitolium: 22 år i fängelse.
Han var inte ens på plats.
Själv påstår han att han hade sex på ett hotell i närheten, medan våldet och kaoset flimrade ljudlöst på en tv i bakgrunden.
Men USA:s justitiedepartement har pekat ut honom som en av hjärnorna bakom attacken – som styrde på avstånd.
Domen säger att högerextrema Proud Boys spelade en nyckelroll i upproret. Flera medlemmar befann sig längst fram i tumultet, bland dem Tarrios närmaste.
Enligt åklagarna organiserade han en undergrupp inom Proud Boys med syftet att stoppa maktöverlämningen från Trump till Biden.
Medan attacken pågick skickade Tarrio triumferande meddelanden till sina tiotusentals följare:
“Gå inte därifrån, för fan.”
Och: “Missta er inte... Vi gjorde detta.”
En jury fann honom skyldig, bortom allt rimligt tvivel.
Men i dag skakar Tarrio på huvudet åt anklagelserna.
– Det låter häftigt, men är en lögn. Jag önskar det vore sant. Då hade fängelset varit värt det.
Han tar ett bloss.
Ny aska gnuggas ner i koppen.
– Firade jag? Ja. Men det gjorde halva Amerika.
Fängelsetiden var brutal, säger han. I tre år flyttades han runt mellan olika anstalter. Sedan vann Trump valet.
Tarrio kallar det sin ”befrielsedag”.
Ett av Trumps första beslut som president var att massbenåda: över 1 500 personer som dömts för stormningen släpptes fria – de som misshandlat, vandaliserat eller konspirerat i hans namn.
Allt byggt på lögnen om ett stulet val.
I cellen drömde Tarrio om ett nytt liv. En stuga i bergen, utan fajter. Bara stillhet.
– Men så fort jag klev ut insåg jag att det var omöjligt. För det här är min passion, säger han.
Han syftar på: Politiken. Podden. Kulturkriget.
Och som fri man har han ett nytt mål.
Hämnd.
Mot alla de som satte honom och andra 6 januari-fångar bakom galler. Men inte hämnd genom våld, understryker han.
– Jag tycker att de ska utredas. Och jag är helt säker: börjar man gräva kommer de att hitta brott.
Kanske får han hjälp från toppen.
Donald Trump har redan sagt att han är redo att använda Justitiedepartementet som ett verktyg mot sina politiska fiender. På kampanjmöten har han gång på gång spelat upp en inspelning av nationalsången – framförd av fängslade kongresstormare.
Efter sin frigivning har Enrique Tarrio blivit en återkommande gäst på Mar-a-Lago, Trumps Floridapalats tio mil bort.
Och han har fått en chans att tala direkt med presidenten.
– Han är väldigt stöttande. Han känner till vår situation. Att vi blev lurade. Att vi blev jävligt illa behandlade av den amerikanska regeringen. Och han visade tydligt var han står, säger Tarrio, som också nyligen besökt Vita husets pressrum med sin podcast.
Tarrio visar runt i kontoret. Studion liknar ett museum över hans tid som Proud Boysledare.
I fönstret står ett porträtt av Donald Trump, målat av en medfånge. Intill sitter ett gosedjur, formad som meme-figuren Pepe the frog, ofta förknippad med alt right. I famnen håller grodan en liten väska, med en presidentbenådning stor som ett frimärke. Många prylar rör sig i gränslandet mellan humor och allvar.
Tarrio visar sedan stolt pappret med originalet: sin egen benådning från Trump.
Nästa rum.
Ur en låda lyfter han upp en skyddsväst – den han planerade att bära den 6 januari, om han hade varit där.
På väggen, sprayat i svart: Kill your masters.
Hans slogan. Den ska, förklarar han, symbolisera motstånd mot varje form av kontroll.
Där hänger också en yxa, på en träskylt med texten:
In case of leftists – break skull.
Det är här – i denna röriga högermansgrotta – som Miamis Proud Boys håller till.
Under stormningen av Kapitolium stod Tarrio högst i rang i landet. I dag är han fortfarande ordförande på hemmaplan.
Men den nationella ledarstrukturen?
Den talar de inte längre öppet om.
Det finns däremot ett nytt hobbyprojekt Tarrio gärna lyfter.
Tarrio öppnar appen.
Sveper med tummen.
En karta breder ut sig över skärmen – prickig av grönt och rött.
Varje markering symboliserar ett användarrapporterat ”brott”.
Appen heter ”Iceraid” och presenterades för Tarrio för två månader sedan. Den säljs in som ett verktyg för att rapportera ”illegala migranter” – men i praktiken kan vem som helst anklagas, för vad som helst.
Namnet är en blinkning till ICE-räderna – de ofta kritiserade insatserna från den amerikanska migrationsmyndigheten mot papperslösa. De har fått allt större uppmärksamhet under Trumps tid i Vita huset, på grund av retoriken, den ökade deportationstakten och migranter som skickas till utländska terrorfängelsen. Något som väckt protester över hela USA.
I appen kan användare ladda upp en bild på någon de menar begått ett brott – och få krypto som belöning.
– Vi lanserade appen i podden, säger Tarrio.
– En av mina medvärdar sa: ”Det låter som Pokémon Go – fast för ICE-räder”.
Han ler.
– Jag tänkte: det är faktiskt rätt träffande. Kanske till och med bättre än Pokémon Go. Där måste du betala – här får du betalt.
Varje uppladdad bild belönas med mellan 10 och 20 cent i krypto, beroende på växelkurs.
– En flitig användare kan ladda upp hundra bilder och få tio dollar. Tusen bilder – hundra dollar. Sedan hoppas du att värdet på myntet skjuter i höjden.
Ett sorts belöningssystem för digitalt angiveri.
Tävlingar är redan planerade: den som laddar upp flest bilder under en vecka belönas extra.
– Det är viktigt att folk engagerar sig. Många tror att med Trump vid makten kan vi luta oss tillbaka, men så funkar det inte, säger Tarrio.
Högsta belöningen? Den går till användare som själva är papperslösa – och bevisligen påbörjar processen att få uppehållstillstånd.
Tarrio, själv son till kubanska flyktingar, säger att han har en mer ”nyanserad” syn på invandring än många andra Trumpsupportrar.
Han tycker att de som jobbar hårt ska få stanna i landet.
Att deportationerna ska fokusera på brottslingar, inte de som rotat sig här och ”sköter sig”.
Riskerna med appen – att migranter överlag utmålas som brottsliga – avfärdar han. Att systemet kan missbrukas är han medveten om.
Men han ser det inte som ett problem.
Hur säkerställer ni att det inte är oskyldiga människor som bara blir fotade och rapporterade?
– De är det nog, säger han.
– Det är som att bli plåtad på en offentlig plats. Men bilderna som folk skickar in är inte tillgängliga för andra att titta på.
Han skakar på huvudet åt kritiken.
– Folk kan säga att det uppmuntrar till medborgargarden. Men då är de jävligt dumma i huvudet – och medvetet tröga. Man får väl läsa vad appen faktiskt gör.
Han påpekar att appen inte rapporterar automatiskt till myndigheter – och inte leder till direkt deportation.
I stället, säger han, handlar det om att väcka intresse och samtidigt lära folk om kryptovaluta.
Han kallas ”tsar” för appen, och de ansvariga sprider dagliga nyheter via ”Ice raid news” på X. Post efter post demoniserar invandrare.
Själv tjänar han inte en spänn på projektet.
– Jag gör det för skojs skull, säger han.
– Jag fick en andra chans i livet. Och så länge jag har den tänker jag försöka göra världen lite bättre. Lite säkrare.
Han klickar runt i appen. Öppnar kartan över Washington, DC. Någon har använt appen där nyligen.
– Här, säger han och pekar.
National Mall, parken mitt i huvudstaden.
Pricken visar att någon fått krypto för att de nyligen tagit en bild på domare James Boasberg.
En domare som tillfälligt blockerade Trumps utvisningar till ett terrorfängelse i El Salvador.
Trump har sagt att domaren borde ställas inför riksrätt.
Tarrio läser från appen.
Om ”brottet” som rapporterats.
I appen anges ”hindrande av rättvisa” som brottskategori. Med ”terrorförhöjning”.
– Vilket är rätt roligt, säger Tarrio. Men betalt fick de.
Han var skeptisk i början. Vem som helst kan ju ladda ner appen anonymt, ta en bild – och få betalt. Till och med ladda upp en bild på Trump.
– Men vet du vad? Det är okej. Ju fler transaktioner, desto högre värde får kryptot. Även om folk försöker sabotera tjänar vi på det.
Och ja – även om vänsteraktivister började använda appen för att massanmäla honom:
– Jag stöttar det helhjärtat.
Proud Boys har förändrats, säger han.
Många som vill gå med i ”brödraskapet”, som han kallar det, efter stormningen är idioter. Mer aggressiva.
Han förnekar inte att gruppen är våldsbenägen. Men hävdar att det är självförsvar. Om någon rör vid en Proud Boy, eller en Trumpsupporter på ett event – ”då kommer vi multiplicera det våldet”.
– Och det kommer inte se vackert ut.
Appen ser han som en kul sidogrej. Podden är hans dagliga gig. Men det är politiken han verkligen brinner för.
Han hävdar att USA har haft en så extremt liberal migrationspolitik att alla försök till åtstramning automatiskt stämplas som invandrarfientliga.
Man ”måste ha en extrem hållning för att ens flytta nålen”, säger han.
Och kanske får han själv chansen att påverka – från insidan.
Han sneglar på poddbordet. Legohusen står kvar.
Tarrio har siktet inställt på kongressen; han vill ta plats i samma salar som stormades.
Han överväger att ställa upp i ett av tre distrikt – letar efter en plats med svagt motstånd, utan någon känd kandidat.
Han har prövat förut. I valet 2020 hoppade han av på grund av pandemin.
Men nu: ny chans, nytt momentum.
– Politik är showbusiness för fula människor, säger han och ler brett.
Han vet redan hur man fångar folk uppmärksamhet. Som genom att döpa en angiveriapp till Ice raid.
Och tänk, säger han.
– Visst vore det den ultimata triggern – att huvudupprorsmakaren själv blir kongressledamot?
