Sheila, 36, har slutat med mensskydd: Vill friblöda
Publicerad 2025-10-25
Nej, man borde inte vara rädd för att bloda ner trosor, byxor och säng under mensen.
Det menar 36-åriga Sheila Arnell som i tre års tid valt bort mensskydd.
– Jag vill kunna vara i kontakt med mitt underliv och kunna titta på blodet, säger hon.
Under de senaste dagarna har debatten om blossat upp.
Svenska Sheila Arnell, 36, en av dem som valt att praktisera friblödning på heltid. Det innebär att hon tackar nej till tamponger och bindor.
– För mig är det viktigt att kunna titta på mensblodet. Det kan ge en väldigt stark indikator på hur din kropp mår, säger hon.
Sheila Arnell arbetar som yogalärare och driver en podcast tillsammans med entreprenören och influencern Isabella Löwengrip.
Hon kom i kontakt med friblödning under en period när hon djupdök i alternativa hälsometoder och österländsk filosofi.
– I kinesisk medicin har man en stark tro att chi, som är livskraften, ska i menstruationsblodet flöda utåt och neråt. Men det är inte bara det jag utgår från. Jag vill kunna kartlägga kroppen, säger Sheila Arnell, vilket hon tidigare berättat i en intervju med TV4.
Blockerade energin
Sheila Arnell inledde sin resa mot friblödning genom att bära menstrosor.
– Och då var det så jag började inse att saker jag gjorde till vardags blockerade mig från att ha kontakt med mitt underliv, min förståelse av min livmoder och menscykel.
Vad var det som du upplevde blockerade eller stoppade dig?
– Tamponger. Att ha i en tampong gör att man inte kan se hur mycket man blöder, det är en no brainer. Samma gäller för att dricka svinmycket kaffe och vara såhär helt stissig. Då kan man ju inte känna sin egen energi.
Känner en tyngd i kroppen
Nu för tiden bär Sheila Arnell bara menstrosor under mensens första dagar och när hon ska lämna sitt hem.
– Min upplevelse är att om man bara tar bort tampongen så lär man sig att känna när mensblodet är på väg ut ur kroppen. I min kropp känns det som en tyngd neråt. Så när jag går på toaletten, och i samband med att bäckenbotten slappnar av när jag kissar, så kommer mensblodet.
Men hur fungerar det i praktiken? Är du aldrig nervös över att råka bloda ner något?
– Jag har blött igenom trosor och på jeans, på lakan och i sängen. Jag har också blodat ner min yogamatta någon gång. Men hittills har jag inte haft blödningar som orsakat några problem för mig. Att vara i kontakt med min kropp är viktigare än det materiella.
Viktig med återhämtning
Sheila Arnell berättar att det är viktigt för henne med återhämtning och att sänka tempot under mensen.
Fungerar friblödning bara för en viss typ av kvinna – den rika kvinnan som kanske har råd att stanna hemma under mens? Jag tänker att metoden kanske inte är möjlig för de som har kontorsjobb, jobbar inom vården eller kanske är förskolelärare?
– Jag tror att det beror på vad man stoppar in under paraplyet friblödning. Det kan ju innebära att bära menstrosor under hela mensen och på så sätt kunna arbeta.
Sheila Arnell blir tyst i telefonen en stund. Sedan säger hon:
– Jag tror att frågan går att koppla till ett större problem. Jag har förmånen att ha ett relativt fritt jobb och mens är något som inträffar varje månad. Vi alla borde ha tid och möjligheten att leva på varierade sätt under vår cykel.
Hon fortsätter:
– I den drömvärld tycker jag att det hade varit jättefint om man som kvinna skulle kunna få välja det man behöver. Jag förstår att vi har olika förutsättningar och att det inte är möjligt – och kanske till och med olämpligt för vissa.
Vill undvika gifter
Sheila Arnell har även valt bort mensskydd med anledning av det hon beskriver som ”mikroskopiska sår och toxiner”.
– Det är en hälsofördel att du vet vad du sätter in i din kropp. Mensskydd är miljötekniska produkter klass 1. Företaget som producerar mensskydd behöver därför inte redovisa vad de innehåller.
Hon menar även att underlivet kan skadas vid användning av tamponger.
– När man drar ut en tampong kan man få mikroskopiska sår. Det gör att man har lättare att få infektioner. Här vill jag dock vara tydlig med att jag inte är läkare, men det är det här jag förstått och lärt mig.
Gynekologen: Orimligt
Helena Graflund Lagercrantz är specialistläkare inom gynekologi på Estercare. Hennes bedömning är att intresset för friblödning inte är särskilt stort, och att det inte heller är ett rimligt alternativ för majoriteten av de tjejer och kvinnor som har menstruation.
– Det här är en slags rörelse och en frigörelse för att mensen har varit tabu. Men för majoriteten är inte friblödning något alternativ. Många av de kvinnor som jag träffar i mitt jobb kan inte lämna hemmet utan dubbla skydd. Att man då ska säga att man bara ska blöda fritt är helt orimligt, och något som inte skulle fungera i många kvinnors vardag, säger hon.
Hon säger också att det är ytterst få kvinnor som kan styra, eller kontrollera, sin blödning.
– Då handlar det om kvinnor som blöder väldigt lite, och för de allra flesta är det inte så. En stor andel blöder mer än vad som är hälsosamt. Att säga till dem att de inte ska inte använda skydd är orimligt, fortsätter hon.
Hon säger att det inte finns någon forskning som visar att det finns några hälsofördelar med att friblöda.
– Man ska inte tänka att man gör en hälsovinst om man friblöder.
En del menar att det finns hälsorisker med att använda mensskydd. Stämmer det?
– Man ska köpa mensskydd som är godkända och säljs av seriösa aktörer. Det finns inget som säger att det skulle vara farligt att använda skydd, speciellt inte de som säljs på den svenska marknaden. Menskoppar är ett bra alternativ då de är bra för miljön, praktiska och billigare i längden. Det är kul att det kommit fler alternativ, säger Helena Graflund Lagercrantz.
Hon lyfter också att det finns en stor andel menstruerande flickor och kvinnor som inte får den hjälp de behöver.
– Det kom nyligen en undersökning som visade att 22 procent flickorna i gymnasiet är hemma under sin menstruation. Det måste vi prata om mer – hur kan vi hjälpa dem, i stället för att göra det ännu krångligare med mensen.
Sociologen: Lätt att skapa narrativ
Josefine Persdotter är doktor i sociologi och menstruell aktivist som forskar och föreläser om mens.
Hon har märkt av att det under åren kommit vågor med trender – varav en är friblödning.
– Jag tycker att det är viktigt att förstå att man lätt kan skapa narrativ över vad som är bra eller dåligt i sammanhang som dessa, inom mensaktivismen har det hänt många gånger.
Hon fortsätter:
– Det tycker jag att man ska försöka vara försiktig med. Det gäller även aktivister som säger att det är asnajs att använda en viss typ av mensskydds-metod, eller som kanske tycker att det är skit att använda p-piller.
Josefine Persdotter menar att det är viktigt att se metoder och rörelser som verktyg – och inte som livsstilar.
– Med den här retoriken blir det nästan som att vi bygger upp ett system som inte ger något utrymme för att kunna leva utan att vara ett sorts ”mensmonster”. Det kan göra att man upplever att hur man än gör blir det fel.