Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Hoppet tillbaka hos barnen i Gaza

Uppdaterad 2025-10-11 | Publicerad 2025-10-10

GAZA/STOCKHOLM. Vapnen har tystnat i Gaza.

I ett dammigt tältläger vågar åttaåriga Maria nu drömma om framtiden.

– Vi ska tillbaka till skolan igen, säger hon.

Mohammed, 7, om eldupphöret: "Behandla oss som barn"
Mohammed, 7, om eldupphöret: "Behandla oss som barn"
1:31

För första gången på två år hörs barnens röster tydligt i klippen från Gaza.

Drönarna ovanför deras huvud har tystnat.

Inga bomber mullrar.


IDF-soldaten: Blir inte fred – utan rast


Det råder vapenvila, efter att Israel och Hamas har enats. Kriget i Gaza är över. Kanske tillfälligt, kanske för alltid.

– Om det verkligen blir ett eldupphör, känner jag en glädje i hela mitt hjärta, börjar sjuårige Mohamed Abdel Fattah Fouja.

Mohamed Abdel Fattah Fouja, 7 år.

Sedan rusar orden ur honom, som om han vill hinna med så mycket som möjligt innan något händer. Han berättar för Aftonbladets utsände Muhammad Al-Masry, från tältlägret al-Mawasi i Khan Younis, södra Gaza.

– Vi har väntat på ett eldupphör, och jag hoppas att det här ska vara för alltid.

– För en gång tidigare blev det eldupphör, men plötsligt började kriget och de gick in i våra hem igen.

Med ”dem” menar han den israeliska militären.

– Vi vill inte tillbaka till kriget igen, vi vill inte tillbaka till svälten igen, säger han.

”Ser hur orättvist det är”

När vi frågar vad han drömmer om har den lilla pojken en allvarlig ton, säger att gränsövergångarna måste öppnas så att människor i Gaza kan få tillräckligt med mat, kunna bygga upp sina hem, leva sina liv.

Och sen:

– På fem månader har vi varken kunnat äta kyckling eller kött en enda gång. Barn i resten av världen äter allt möjligt. De lever sina liv, och vi lever våra, vi ser hur orättvist det är. Vad är det egentligen som gör dem bättre än oss?

Han förtydligar: Det är inte smaken av kyckling som är poängen.

– Behandla oss bara som andra barn – låt oss ha leksaker, skolor, kött och riktig mat.

Åttaåriga Maria Bakir radar upp sina drömmar när Aftonbladets team frågar henne hur de lyder:

– Att kriget ska ta slut, att vi ska kunna återvända till Rafah, att leva med min familj i vårt hem och vara lyckliga.

Maria Bakir, 8, bor med sin familj i tältlägret al-Mawasi i södra Gaza.

Hon har en klar och tydlig bild av hur framtiden kommer se ut:

– Vi ska tillbaka till skolan, allt blir som det var igen.

Människor i Israel och Gaza har firat i veckan.

Gisslan, som hållits i två år av Hamas och andra militanta palestinska grupper, ska få komma hem. Palestinier i Gaza ska få slippa bomber och artilleri, död och svält.

Nödhjälp ska komma in.

Livet ska återvända.

”Vi har inga byggnader”

Abdul Rahman Abu Odeh, 32, i Khan Younis kan nästan inte tro att det är sant.

Samtidigt finns en sorg i hans ord. Så många som dödats, ett Gaza i ruiner.

– Vi måste verkligen börja om från början nu. Vi har inga byggnader, inga hem, ingenstans att utbilda oss. Sjukhusen är förstörda, skolorna är borta, infrastrukturen är borta.

”Vanligtvis hör du drönare, bomber och artilleri här. Vi kan fortfarande inte riktigt tro att det är sant”, säger Abdul Rahman Abu Odeh om vapenvilan.

Sabrine al-Harazin, 35 år, i Deir al-Balah, centrala Gaza, hoppas på någon slags normalitet.

– Jag känner inte bara en glädje, utan en lättnad, över att kunna gå ut på gatorna igen och göra ärenden som vanligt utan att hela tiden känna att vi när som helst kan bli en siffra i dödsstatistiken.

Sabrine al-Harazin, 35 år.

Hon uttrycker också en tacksamhet till alla parter som mejslat fram avtalet om vapenvila.

Det gör även Taysir Saeed Junud, 37:

– Jag tackar bröderna i Qatar, jag tackar Egypten och Turkiet. Jag tackar USA, säger han.

– Och jag tackar alla som bidragit till att torka vattenfallet av tårar hos det palestinska folket.

Taysir Saeed Junud uttrycker tacksamhet till alla parter som förhandlat om fredsavtalet.

Följ ämnen i artikeln