Julmörker i ett delat Sverige
En tolvåring misstänks för mord, hjälporganisationer larmar om rekordstora hjälpbehov och en ny rapport vittnar om skenande förmögenhetsklyftor.
Välkommen till den svenska modellen.
Vad är det egentligen som pågår? Det undrar nog många den här veckan. Nyheten om att en tolvårig pojke i Malmö misstänks ha mördat en 21-åring skakar om en hel nation. Eller borde göra. Kanske är den bistra sanningen att vi blivit avtrubbade.
Hur ska man förstå ett så bottenlöst mörker?
Den före detta brottsutredaren Luay Mohageb har i intervjuer pratat om mötet med en 16-årig vältalig pojke som kom från ett fungerande hem, och som senare skulle visa sig ha varit delaktig ett fruktansvärt dubbelmord. I frustration ställer Mohageb den högst relevanta frågan: ”Snälla, berätta vad fan det är som händer med din generation?”.
Han får ett överraskande ärligt svar. Pojken förklarar att unga i hans ålder är ”hjärntvättade av pengar” och att för att kunna köpa sig märkeskläder och därmed status är man beredd att göra vad som helst.
Miljardärer hjärntvättar barn
Vilka som står för hjärntvätten? Till att börja med ett antal dollarmiljardärer som äger plattformar som Facebook, Instagram, Youtube, Snapchat och TikTok där det sprids ofiltrerade budskap som ofta kretsar kring pengar, lyx, framgång och gangsterkultur. Allt distribuerat med hjälp av manipulativa och kraftfulla algoritmer som överlistar en barnhjärna hundra gånger av hundra.
Men pengahetsen har inte uppstått ur tomma intet. Aldrig har det funnits så mycket rikedom i världen och i Sverige och aldrig har gapet varit större mellan dem som har och de som inte har.
Institutet för Näringslivsforskning IFN har tagit fram en rapport, ännu opublicerad, vars innehåll presenterades i SVT:s Ekonomibyrån. Där framgår att Sverige blivit ett himmelrike för de superrika. Antalet miljardärer ökade från 52 stycken år 2000 till 523 år 2020 (siffran inkluderar inte rika svenskar skrivna utomlands vilket skulle göra den ännu högre).
Den relativa ojämlikheten, mätt som den så kallade gini-koefficienten, har sjunkit något under perioden, men enbart på grund av tvångssparande i form av pensionsfonder. Den siffra som anges för Sverige (0,75) skulle enligt den senaste upplagan av en annan undersökning, Global Wealth Report, ändå placera Sverige som det sjätte mest ojämlika landet i världen efter bland annat Brasilien, Ryssland och Sydafrika.
Sjunkit djupare ned i skuldträsket
Skillnaden mellan botten och toppen har ökat, den rikaste 0,1 procentens andel av förmögenheten har växt medan de 20 procenten i botten sjunkit djupare ned i skuldträsket på tjugo år. Medelklassen, uttryckt som medianen, har blivit rikare och ökat sin förmögenhet från drygt 300 000 kronor år 2000 till en dryg miljon år 2020. Den rikaste procenten i Sverige har samtidigt ökat sin genomsnittliga förmögenhet från cirka 23 miljoner till 65 miljoner. Avståndet till medianen har därmed ökat dramatiskt, från 89 genomsnittliga årslöner till 137.
Men medelklassens rikedom består nästan bara av bostäder, som för många är förknippade med stora lån. Sällan har nog så många ”förmögna” känt sig så fattiga som under de senaste årens inflations- och räntekris. Och stigande värden på fastigheter är för unga samma sak som taggtrådsstängsel runt drömmen om en egen bostad.
Räknar man lite på siffrorna framgår att den rikaste tusendelen svenskar år 2020 tillsammans var goda för 3 800 miljarder kronor, eller drygt 70 procent av BNP.
Fler krisande barnfamiljer
Via extremlåga räntor under hela 2010-talet som drev upp värdet på tillgångar, sänkta och avskaffade kapitalskatter har det skett en enorm omfördelning av rikedomar i Sverige. När detta förs på tal brukar vinnarna prata om att det viktigaste är att ”lyfta botten” snarare än att tjafsa om skatter.
Det där lyftet verkar gå sådär. Sveriges Stadsmissioner berättade i veckan att antalet barnfamiljer som behöver hjälp är rekordstort. Andra hjälporganisationer som Frälsningsarmén vittnar om samma trend. Enligt statistik från SCB lever nästan 7 procent av befolkningen eller knappt 700 000 människor i social och materiell fattigdom, som definieras som att man inte har råd med det nödvändigaste, en fördubbling mellan 2021 och 2024.
Enligt Rädda Barnen lever 276 000 barn i ekonomisk utsatthet, där ett nytt sätt att räkna som bättre speglar kostnadsökningarna har fått siffran att öka kraftigt. I en rapport från Finanspolitiska rådet ifjol konstaterades att även inkomstklyftorna ökat i Sverige och att ojämlikhet innebär samhällsrisker.
Klyftor och kriminalitet
”När man tittar på den akademiska litteraturen finns det mycket om pengars roll i politiken och kopplingar mellan kriminalitet och sociala skillnader”, sade rådets ordförande Lars Heikensten när analysen presenterades.
I en rapport från Polisen, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse gick det redan för två år sedan att läsa följande: ”Barn och unga kan frivilligt söka sig till gruppernas brottsliga verksamhet i jakt på bland annat pengar och status och i brist på andra upplevda framgångsvägar.”
Finns det någon koppling mellan klyftornas Sverige och den nya råa kriminaliteten? Det går inte att säga säkert.
Men att undvika att ställa frågan gör bara den som blivit ordentligt hjärntvättad.