USA kan granska brittiska anspråket på Falklandsöarna
Uppdaterad 14.52 | Publicerad 13.52
Konflikten om Falklandsöarna har blossat upp igen – 44 år efter kriget mellan Storbritannien och Argentina.
Orsaken: Ett läckt mejl från USA om hur britterna ska straffas för sin roll i Irankriget.
– Suveräniteten ligger hos oss, säger Storbritanniens premiärminister Keir Starmers talesperson.
Spanien och Storbritannien har under Irankriget försvårat för USA, anser försvarshögkvarteret Pentagon. Ett internt mejl avslöjar alternativ för hur de ska straffas för detta, uppger en källa för Reuters.
För Storbritanniens del kan det innebära att USA omvärderar sitt diplomatiska stöd till brittiska utomeuropeiska territorier, såsom Falklandsöarna, som även Argentina gör anspråk på.
Storbritannien beviljade till en början inte USA tillstånd att använda landets flygbaser till att attackera Iran. Och premiärminister Keir Starmer är ”feg” eftersom han inte vill gå med i kriget, enligt USA:s president Donald Trump.
”Suveräniteten ligger hos oss”
1982 års krig mellan Argentina och Storbritannien om öarna ledde till hundratals soldaters död på båda sidor, innan den argentinska militärdiktaturen till slut kapitulerade.
Argentina har fortsatt hävda sin rätt till det i praktiken självstyrande öriket sedan dess. Senast den 2 april – på årsdagen av krigets start – upprepade landets president Javier Milei landets krav på fullständig suveränitet över territoriet, som i Argentina kallas Malvinerna.
Storbritannien hävdar å sin sida att öarna tillhör dem. Det står de fast vid, säger en talesperson för premiärministern Keir Starmer på fredagen, rapporterar Sky News.
– Falklandsöarna har tidigare röstat med överväldigande majoritet för att förbli ett utomeuropeiskt territorium. Vi har alltid stått bakom rätten till självbestämmande, säger talespersonen och tillägger:
– Suveräniteten ligger hos oss.
Vill få bort Spanien
Att det blir USA som lämnar Nato, som landets president Donald Trump flera gånger har antytt, är inte ett alternativ enligt det interna mejlet.
I stället kan Spanien, vars premiärminister Pedro Sánchez gjort sig känd som en av krigets största motståndare, komma att sparkas ut helt.
Tidigt meddelade Sánchez att de spanska militärbaserna Rota och Morón inte fick användas för operationer mot Iran eftersom kriget inte stöds av FN.
Reuters har varit i kontakt med Pentagon om mejlet. Trots allt som USA har gjort för Nato, så har de allierade inte varit där för dem, enligt pressekreteraren Kingley Wilson.
– Krigsdepartementet kommer att se till att presidenten har trovärdiga alternativ för att säkerställa att våra allierade inte längre är en papperstiger och i stället gör sin del. Vi har inga ytterligare kommentarer om några interna överläggningar, säger han.