Mammorna trotsade kommunen – räddar byns förskola själva
Publicerad 2025-10-27
FLYGSFORS. De blev ifrågasatta av politiker och fick höra att landsbygden ändå var dödsdömd.
Men mammorna i Flygsfors vägrade se sina barns förskola gå i graven.
– Utan hopp om landsbygden kan man lika gärna ge upp, säger Irena Krajnc Wouters.
En hög skorsten i rött tegel tornar upp sig bland gulnande löv i de småländska skogarna. Ur den har det inte rykt sedan Flygsfors glasbruk lades ned 1979.
Byggnaden – som har anor från 1800-talet – står nu öde. Den vita putsen är smutsig och sprucken, var och varannan av de spröjsade fönsterrutorna har pangats. En gång en del av det levande Glasriket, nu ett monument över en svunnen storhetstid.
LISTA: Förskolorna som anmälts i din kommun
Befolkningsutvecklingen i den lilla bruksorten Flygsfors, tillhörande Nybro kommun, har gått i cykler de senaste 60 åren och idag bor drygt 200 personer i byn.
Men det finns också ett inflyttande; Marlene Pfister, Irena Krajnc Wouters och Madeleine Andrén Björk för att nämna tre.
Marlene ville bort från stöket i Stockholm. Irena ville lämna karriärhetsen i Nederländerna och Madeleine flyttade hit för kärleken. Alla ville de låta sina barn växa upp nära naturen.
– Vi som är föräldrar nu vill ha naturen tillbaka. Vi vill att barnen ska växa upp på ett annat sätt än man själv gjorde. Vi vill bromsa planetens förfall. Hitta andra värden, få bort skärmarna, säger Marlene.
”Allt var så bra”
När de kom till Flygsfors satte alla tre mammor sina barn i Flygsfors förskola.
– Det var så bra. Små barngrupper där förskolelärarna fick lära känna barnen, bra lokaler, en enorm gård och nära till skogen. Vi var jättenöjda.
I november förra året kom kallduschen.
– Vi fick ett brev från kommunen om att de skulle lägga ned tre förskolor i Nybro. Flygsfors var en av dem. Det var det här vi flyttade till Sverige för, vad vi hade drömt om. Det var jättesvårt att acceptera, säger Irena vars son och dotter gick på förskolan.
Anledningen som angavs var minskade barnkullar och begränsad ekonomi. Liksom i de flesta svenska kommunerna har barnafödandet gått ned de senaste åren. 2024 föddes här 1,63 barn per kvinna och i snitt har det fötts 1,93 barn per kvinna de senaste tio åren. För att befolkningsnivån ska vara stabil brukar man säga att det krävs 2,1 barn per kvinna per år.
– Enligt prognosen är det en trend, att barngrupperna minskar, och kommer att fortsätta göra det. Det blir svårt att motivera att hålla en så stor förskola öppen för ett krympande elevantal, säger Lars-Gunnar Hellström (C), ordförande för lärandenämnden i Nybro kommun.
”Kan lägga sig ned och dö”
Irena och Marlene, som knappt kände varandra när beskedet kom, började direkt diskutera hur de skulle kunna rädda förskolan.
– Det var många telefonsamtal till långt in på nätterna. Vi skapade namninsamlingar och anordnade demonstrationer utanför kommunhuset. Men det var som att alla hade inställningen att ingen föder barn här, ingen vill bo här och att landsbygden bara kan lägga sig ned och dö, säger Marlene.
Det är ju trots allt så att barnkullarna minskar. Vore det ansvarsfullt av kommunen att anstränga ekonomin på en förskola som riskerar att inte gå runt då?
– Signalen man sänder ut blir ju att ingen borde flytta hit. Det är provocerande eftersom att alla vi som engagerat oss i det här har flyttat hit från andra platser. Dessutom stod det faktiskt barn i kö till Flygsfors när beskedet kom.
Trots mammornas ansträngningar gick kommunen vidare med nedläggningen och i våras stängde Flygsfors portarna.
Tills mammorna fick en ny idé: Att driva förskolan själva.
– Vi kom på idén med föräldrakooperativ en natt när vi satt och pratade i telefon. Vi sa att det kan inte vara så här, säger Irena.
Stora utmaningar kvar
Irena och Marlene fick med sig Madeleine och ett par andra mammor på tåget. Sedan började en intensiv process för att kommunen skulle godkänna kooperativet.
Irena utnämndes till förskolechef och fick, vid sidan av sitt jobb som art director på Orrefors glas, gå en förskolechefsutbildning.
Så i september fick de grönt ljus att ta över Flygsfors förskola.
Redan i december ska deras barn återvända till sitt gamla föris.
När förskolan nyinvigs kommer det gå sex barn här, i januari börjar ytterligare sju. Det återstår att fylla lokalerna med möbler och leksaker men enligt föräldrarna har de goda ekonomiska förutsättningar för att driva förskolan.
– Det finns lite fonder där vi har sökt pengar. Vi har gått in med lite egna pengar. En del av underlaget till kommunen var en stabil ekonomi. Vi har en checkkredit. I praktiken har vi ingen stor startbudget men tillräckligt för den första månaden och sedan kommer vi fylla på under de kommande månaderna, säger Irena.
Trots kvarstående hinder är mammorna exalterade och fyllda med optimism.
– Vi ser framför oss att det kommer att växa och ge nytt liv till hela samhället. Vi hoppas att det kan bli en knytpunkt att samlas kring. Att vi kan anordna midsommarfiranden och liknande. Utan hopp om landsbygden kan man lika gärna ge upp.