Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Allan, Glenn

5 frågor och svar om säkerhetsläget

Uppdaterad 2025-02-21 | Publicerad 2025-02-20

USA:s ledning förhandlar med Putin, attackerar Europa och kallar Zelenskyj för diktator.

Är vi närmare krig nu, hur kan Sverige skydda sig och hur står vi emot trycket från Donald Trump?

Aftonbladets Niclas Vent svarar på fem frågor om säkerhetsläget.

Ulf Kristersson om upprustningen: ”Dramatisk hastighet”
Ulf Kristersson om upprustningen: ”Dramatisk hastighet”
0:33

Kommer det att bli krig i EU/Europa?

Det kan bli krig, men det måste inte bli det, resonerar överbefälhavaren Michael Claesson. Det finns många möjliga utfall, vi kan fortfarande påverka risken och ”krig” kanske inte är vad vi tänker oss. För Sveriges del är robotattacker betydligt mer sannolikt än ockupation, till exempel.

Det går alltså inte att rakt svara ja eller nej – men det är svårt att säga annat än att risken ökat.

Ryssland ser sig redan som inbegripet i en konflikt med väst, enligt svensk militär underrättelsetjänst, och landets ambitioner sträcker sig bortom Ukraina.

Detta samtidigt som vår avskräckning nu försämras.

Natochefen Mark Rutte.

Regeringen uppmanar till ”is i magen” och att vänta in besluten, i stället för att bara titta på retoriken. Men i de här sammanhangen betyder ord också mycket.

Medan Joe Biden gång på gång lovade att försvara ”varje tum” av Natos territorium har Donald Trump i stället uppmanat Ryssland ”att göra vad fan de vill” med Nato-länder som inte lägger tillräckligt mycket pengar på sina försvar.

Det finns i dag ingen som kan garantera att Donald Trump skulle leva upp till de försvarsgarantier USA ställt ut.

Därmed minskar Natos trovärdighet – och risken för krig ökar.

Stora reaktioner i omvärlden efter att Trump kallat Ukrainas president Zelenskyj för diktator.

Är vi närmare ett storkrig i Europa efter Trumps senaste uttalande än för 1–2 månader sedan?

Ja. När dansk underrättelsetjänst nyligen skickade ut en reviderad hotbildsanalys så motiverades det just med att Donald Trump driver frågan om ”fred” i Ukraina så hårt. Så länge kriget i Ukraina pågår har Ryssland mycket begränsad kapacitet att påbörja ett nytt krig någon annanstans, det bedömer både dansk och svensk underrättelsetjänst. Men när kriget tar slut börjar klockan ticka, och enligt danskarna kan Putin då bli redo för ett regionalt krig i Östersjöregionen på bara två år.

Kommer EU kunna stå upp mot Trump och Putin?

Europas utgångsläge – om vi buntar ihop Storbritannien och Norge med EU – borde inte behöva vara dåligt.

Vi har större befolkning (över 500 miljoner) än både USA (340 miljoner) och Ryssland (140 miljoner), en stor ekonomi, en välutbildad befolkning och högteknologisk industri.

Det som saknas är militär kapacitet och militär basindustri. På tre år av krig har det tyvärr hänt betydligt mindre än många politiker vill ge sken av.

Amerikanska presidenten Donald Trump tillsammans med Rysslands motsvarighet Vladimir Putin.

Än större är bristerna i förmågan att använda det som finns gemensamt.

– Vi kan inte utföra någon komplex militär operation utan [amerikanarna], eller upprätthålla ens enkla uppdrag, säger en europeisk utrikesminister till Financial Times.

Om Europa inte förmår stå på egna ben i en konflikt med Ryssland, är vi fortsatt beroende av USA för vår säkerhet. Då kan vi inte driva en egen politisk linje kraftfullt gentemot Trump heller.

Därför finns det nog just nu bara ett gångbart sätt att värna vårt oberoende mot både Putin och Trump:

Rusta.

Vad borde vi i Sverige göra för att att vara trygga om läget förvärras?

Som land kan vi knyta tätare band till dem som vill oss väl och öka takt och ambition i upprustningen av både civilt och militärt försvar.

Mätt i köpkraftsparitet lägger Ryssland nu mer pengar på sin krigsmakt än alla Europas länder tillsammans, enligt den välansedda tankesmedjan IISS.

Danmark aviserade häromdagen en blixtupprustning, och lägger redan i år 3,2 procent av BNP. För svensk del skulle motsvarande satsning betyda 46 miljarder kronor extra i år.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

Som individ, sluta ta del av och sprida desinformation och propaganda. Var skeptisk mot dem som sprider hat och missämja, oavsett form och syfte – de som vill oss illa tjänar på att vi är splittrade. Upprätthåll psykologisk motståndskraft. Gå med i en förening, hjälp en granne, träna ett fotbollslag. Håll ihop. Vi står emot tillsammans.

Kommer Zelenskyj kunna göra nåt för att påverka Ukrainas framtid när han utesluts från förhandlingar?

Zelenskyj är fortfarande en oerhört viktig aktör, inte minst eftersom att allt som Ryssland och USA än kan tänkas komma överens om sinsemellan vid någon tidpunkt måste förankras även i Ukraina och Europa. Tyvärr är hans kort troligen relativt svaga, eftersom Ukrainas möjligheter att få ett bra slut på kriget utan amerikanskt stöd inte är goda.

Hur hamnade Europa utanför?
Hur hamnade Europa utanför?
15:55