Här knackar polisen på – hos farliga våldsmän
Publicerad 2025-05-29
STOCKHOLM. De är män som löper stor risk att skada eller till och med döda sin partner.
Genom att besöka förövarna vill polisen förhindra att ännu en kvinna dödas av en partner.
Aftonbladet följde med när polisen knackade dörr.

Polisinspektör Martin Marmgren samlar sina kollegor i ett konferensrum i polishuset i Sollentuna och inleder mötet inför insatsen.
Snart börjar det långa passet där de ska knacka på hos farliga män.
Metoden är ny. Sollentunapolisen har arbetat med den sedan januari i år. Underlaget har Martin Marmgren och hans kollegor tagit fram. Det innehåller så kallade ”högriskaktörer” som polisen valt att prioritera. Det är personer som polisen bedömer kontinuerligt utövar våld eller löper hög risk att utöva grovt eller dödligt våld i nära relationer.
Den innehåller även skyddspersoner som är utsatta för våldet och i värsta fall riskerar att dödas.
Polisen ska nu gå från att vara reaktiva till att vara proaktiva.
– På samma sätt som man gör i arbetet mot den gängkriminella miljön behöver vi skaffa oss en skarp lägesbild även inom det här området. Vi behöver löpande ta in information och bearbeta den för att sedan kunna agera där och när det behövs som mest för att hjälpa våldsutsatta och förhindra brott i nära relation, säger Martin Marmgren.
Jobbar i team
Kollegorna i konferensrummet lyssnar. Att möta människor i den känsliga situation som poliserna ska göra den här dagen kräver en djup förståelse och ett lugn.
– Vi måste hitta ingångsvägar, vara kreativa med att överhuvudtaget komma in för att kunna prata med de här personerna. Det tycker jag har varit största hindret, men jag tycker vi har blivit bra på det, säger en av poliskollegorna.
Ibland kan det handla om att försöka hitta gemensamma nämnare för att kunna öppna upp för samtal. Men allt beror på situationen. Och för poliserna är det viktigt att ha ett nära och bra samarbete.
– Vi jobbar mycket ihop i team. Kanske är det så att kollegan når mannen bättre, säger poliskollegan.
I arbetet mot nätverkskriminella har polisen varit aktiv och hela tiden hittat nya metoder.
– Vi försöker jobba på liknande sätt här som vi gör mot nätverkskriminella. Dem kan man kontrollera ute på gatan då de oftast vistas där. Men de flesta riskaktörer i brott i nära relation ser vi inte ute på gatan.
Livsfarlig situation
Bilen rullar ut från polishuset i Sollentuna och åker mot den första adressen. Martin Marmgren förklarar att hembesöken inte endast handlar om att prata med gärningsmännen. Inom ramen för arbetet ingår även att stötta och hjälpa brottsoffren.
I kvällens första ärende besöker de en kvinna som varit utsatt för våld under en längre tid. Hon befinner sig i en situation som kan vara direkt livsfarlig för henne.
– Brottsoffret vill inte riktigt medverka i utredningen vilket ökar utsattheten – och vår ambition att nå fram till henne. Vi behöver vinna hennes förtroende och få henne att medverka så att den gärningsman som verkar utsätta henne för brott upprepade gånger förblir frihetsberövad och vi kan lyckas med lagföringen.
Kvinnan är dock inte hemma och patrullen bestämmer sig för att söka upp henne senare.
Att få brottsoffren att ställa upp går inte alltid. De kan vara rädda – men också lojala mot gärningspersonen, det man brukar beskriva som normaliseringsprocessen.
Sådana fall åker inte ner på listan utan tvärtom – de prioriteras.
– Den här kvinnan hade vi försökt nå fram till länge och upplevt att vi inte lyckades. Men efter ett långt förtroendebyggande arbete fick en kollega henne att berätta om våldet i förhör och fick henne till ett skyddat boende. Nu finns också förutsättningar för att få gärningsmannen frihetsberövad och dömd, säger Martin Marmgren.
Vill bryta sekretessen
På nationell nivå har polisen sedan 2023 en satsning under namnet ”Operation Beta” vars syfte är att stoppa mäns grova och dödliga våld i nära relationer.
Nyligen publicerades en rapport som pekar på polisens brister i arbetet med våld i nära relationer. I underlaget hade 17 mord i nära relation analyserats. Och självkritiken är hård.
Rapporten slår fast att det i flera fall, där kvinnor mördats av en närstående man, inte ens gjorts en polisanmälan. I vissa fall hade några kvinnor kunnat vara i livet i dag om polisen hade genomfört sitt arbete på ett korrekt sätt, slår rapporten fast.
Jale Poljarevius menar att polisen måste bli bättre på att utveckla arbetssättet för att stoppa våld i nära relationer.
– Att bekämpa en kultur är skitsvårt. Men samtliga chefer som är operativt ansvariga i regionerna vittnar om att man nu tar steg i rätt riktning och är mer offensiv i den här frågan, säger han.
Men även om polisen hittills har identifierat 544 män som kan vara potentiella kvinnomördare så är mörkertalet stort. För att kunna identifiera fler vill polisen se att sekretessen bryta mellan myndigheterna.
– Hade vi fått titta på uppgiftshandlingar som finns, både hos psykiatrin, socialtjänsten, sjukvården, skolan hade det här med stor sannolikhet sett annorlunda ut, säger Jale Poljarevius.
”Visa att det finns hjälp”
Poliserna åker vidare till nästa adress.
På vägen kommer ett larmsamtal.
– Nej, det kan vi inte ta, säger Martin Marmgren i polisradion.
De ska göra ett besök hos en man som förekommit i flera utredningar.
– Den här mannen har varit misstänkt för flera fall av våld i nära relation mot en person som han tidigare har haft ett förhållande med och som han har barn med, säger Martin Marmgren och fortsätter:
– Det vi tänkt är att ha ett förebyggande samtal med honom där vi dels får honom att vara medveten om att vi har koll på honom och att om det sker fler brott så kommer det att få konsekvenser. Men vi vill också visa att det finns hjälp att få och att vi gärna sträcker ut en hand och hjälper honom att få kontakt med våldsförebyggande behandling.
Även denna gång går de bet.
Ingen öppnar.
I stället ringer Martin Marmgren upp mannen som de ville få tag på. Kollegorna står bredvid och väntar in.
Det går en stund och sedan avslutas samtalet.
– Man får börja fråga hur han mår och det gjorde jag ganska tidigt. Vill man påverka någon måste man också få den personen att känna sig lyssnad på. Sen är det inte säkert att allt han säger är sant och en förövare vill gärna förminska sin egen roll. Men oavsett så behöver han känna att jag faktiskt lyssnar på honom, säger Martin Marmgren.
Oron som fanns har dämpats något och mannen åker ner på listan.
– Min oro för det här ärendet har sänkts nu, just för att han var mottaglig för att ta emot hjälp. Det är sällan en misstänkt tar på sig allt de har gjort och erkänner att de begått brott eller på olika sätt kränkt. Men med lite coachning kunde han ändå ta på sig att han gjort saker som inte var okej och att det var ett problem. Jag motiverade honom om att ta emot hjälp och kommer att se till att socialtjänsten ringer upp och slussar in honom i våldsförebyggande behandling.
Utnyttjats av partnern
Nästa besök går hem till ett samkönat par där en av männen under lång tid blivit utnyttjad av sin partner. Poliserna ska nu åka till den drabbade för att stötta och prata.
Situationen har varit värre tidigare, och Martin Marmgren förklarar att personen de ska träffa har varit i en beroendeställning.
– Vi vill stämma av läget och se om han varit fortsatt utsatt, se om det är någonting vi kan göra för att stötta honom.
Ärendena löser av varandra. Bland annat är planen att besöka en adress där en man satt upp kameror i hemmet för att bevaka kvinnan han lever med.
– Han har inte varit jättevåldsam än så länge men vi ser en risk för eskalering.
Ett annat exempel är ett par där det förekommit våld i samband med missbruksproblematik. En annan, en familj där det misstänks förekomma hedersvåld ska besökas. Även en ung man som trakasserat sitt ex eftersöks.
Ofta minskar oron i samband med besöken, men ibland kommer information som gör att den istället ökar.
– Då försöker vi följa upp i närtid och ibland även sprida informationen i lokalpolisområdet så att fler kan hjälpa till, säger Martin Marmgren.
”Rings för lite till polisen”
Det är inte bara polisen som kan arbeta mot våld i nära relation. Även resten av samhället kan hjälpa till. Till exempel, menar Martin Marmgren, borde fler anmäla när de misstänker brott.
– Jag kan säga att det rings alldeles för lite till polisen. När vi är ute och jobbar träffar vi ofta på fall där grannarna länge har känt till att det förekommer våld. För mig är det helt uppenbart att ringa 112 när det är pågående brottslighet, att någon utsätts här och nu, säger Martin Marmgren.
Han och hans kollegor åker tillbaka till polishuset i Sollentuna för en middagsrast.
Sedan fortsätter besöken.
Förövare ska kontrolleras, i vissa fall kanske även gripas.
Allt för att förhindra att en man dödar en person som älskat eller älskar honom.