Åtta barn mördade – blodspåren visar flykten genom huset
Grannen Latasha, 48: ”Jag skakar”
Uppdaterad 09.29 | Publicerad 08.13
SHREVEPORT, LOUISIANA. Blodiga handavtryck leder genom huset.
Spåren visar hur barnen jagades när de försökte fly i masskjutningen där åtta dödades.
– Jag kommer flytta härifrån, säger grannen Latasha Odom, 48.

Heliumballonger vajar i kvällsvinden.
En liten hög med blommor växer fram i mörkret utanför det grå huset.
Latasha Odom, 48, är ute med sin son. Hon hukar sig ner och plockar fram gosedjur ur en plastpåse – ett för varje barn. Hon har precis köpt dem, och radar upp dem försiktigt, böjer sig fram och ger dem en puss. Sedan reser hon sig. Står stilla med armarna tätt kring kroppen.
Hon ser mot fönstren där det fortfarande lyser.
– Jag skakar fortfarande, det påverkar mig väldigt mycket, säger hon.
Hon önskar att hon hade varit närmare när dådet inträffade.
– Då kanske jag hade kunnat göra något, som att hjälpa barnen att fly.
Det var tidigt på söndagsmorgonen, lokal tid, som kaoset bröt ut. Skottlossning rapporterades på tre adresser.
Men det var i den grå villan som barnen dödades – mellan tre och elva år gamla. Den misstänkte gärningsmannen, 31-årige Shamar Elkins, uppges vara far till sju av dem. Nästan alla hittades döda inne i huset. Men ett barn sköts när det försökte ta sig ner från taket på baksidan, enligt polisen.
Det är den dödligaste masskjutningen i USA på över två år.
När Aftonbladet kommer till platsen är polisens avspärrningar redan borta. Men spåren efter massakern finns kvar.
En dörr är sönderskjuten, med kulhål som tycks komma inifrån. Röda handavtryck vittnar om hur någon försökt ta sig ut. Jakten genom rummen syns tydligt. Blod har smetats över väggar och fasad. Barnen försökte fly ut genom en sidodörr.
Där inne syns blod sipprat ner och torkat i en madrass. Varje rum vittnar om paniken som utspelat sig. Gardiner är fördragna på vissa ställen. Samtidigt finns spår av vardag: grillen utanför, den amerikanska flaggan vid dörren, en cykel – samma som syns på den misstänktes Facebook.
Latasha Odom suckar.
– Jag har egna barn – och det här kröp verkligen nära.
Hon beskriver en växande oro i området.
– På morgnarna händer det så mycket här att jag blir rädd för att låta min 15-årige son gå till skolan. Jag står och tittar på honom hela vägen tills han går in.
Två vuxna kvinnor, däribland barnens mamma, sköts också i attacken. De vårdas fortfarande på sjukhus efter skador i huvudet.
Efter dådet jagades den misstänkte av polis och sköts till döds under jakten.
Bara timmar tidigare hade han lagt upp en bild på sin äldsta dotter på Facebook där hon äter hamburgare. I andra inlägg antydde han att han kämpade med psykisk ohälsa.
Samtidigt står grannarna frågande till hur massakern kunde ske.
Satonia Small, 51, dröjer sig kvar utanför huset i kvällsmörkret.
– Jag mår fruktansvärt. Det här är mitt område. Jag är född och uppvuxen här. Åtta små barn ... de hade hela livet framför sig, säger hon.
Hon menar att området nu måste gå samman.
– Vi behöver böner. Vi behöver kuratorer. Vi behöver pastorer ... vi behöver läka tillsammans.
Hon kände familjen litegrann. Att pappan tros ha mördat barnen känns ofattbart.
– De var båda kärleksfulla. De gjorde det de skulle för sina barn.
Shreveport är en stad i amerikanska södern, i Louisiana, nära Texasgränsen. Här bor omkring 180 000 människor – ungefär lika många som i svenska Uppsala.
Det är en gammal industristad, med slitna områden och utbredd fattigdom. Längs breda motorvägar ligger snabbmatshak, bensinmackar och kasinon som lyser i natten. Våldsdåd är inte helt ovanliga – men det som hänt nu sticker ändå ut.
Borgmästaren har kallat det för ”en av stadens värsta tragedier”
Sorgen ligger tung över det stilla bostadsområdet Cedar Grove på söndagskvällen.
Antoine Eilson, 49, som bor i närheten, står en bit bort och tittar mot det gråa huset.
– Alla har ont just nu. Hela staden känner smärtan, säger han.
Latasha Odom tittar på gosedjuren hon just lagt ut.
Hon upplever att våldet i området har tilltagit. Flera adresser nära hennes hem har varit stökiga den senaste tiden, säger hon.
Masskjutningen blev droppen.
– Jag är redo att flytta på grund av det som hänt. Jag börjar packa i kväll.