Lagerarbetarnas ilska: ”Det här är inte Clas Ohlson”
Publicerad 2025-10-17
INSJÖN. Lagerarbetaren Åsa Pettersson, 58, har tjänat Clas Ohlson i 40 år – och träffat honom personligen.
Enligt henne införde grundaren de förmåner som nu tas bort.
– Barnfamiljerna skulle kunna köpa julklappar, säger Åsa Pettersson.
Åsa Pettersson fick en chock när beskedet om det nya avtalet presenterades för henne och kollegorna på centrallagret i Dalarna i slutet av september.
Clas Ohlson uppgav att de behöver sänka sina personalkostnader för lagerarbetarna och erbjöd dem att söka samma tjänst, men med längre arbetsdagar och lägre lön. Förmånerna som de anställda haft, som extra ob-tillägg, ledighet och prestationslön, har strukits, vilket Aftonbladet tidigare har rapporterat om.
Om de inte skriver under avtalet riskerar de att stå utan jobb.
Samtidigt redovisar Clas Ohlson rekordstora vinster och bolagets vd Kristofer Tonström kallade verksamhetsåret 2024/2025 för ”det bästa någonsin” i årsredovisningen.
Har träffat grundaren
Hela sitt arbetsliv har Åsa Pettersson vigt åt företaget.
Redan som tonåring började hon att packa varor i källaren på Clas Ohlson i Insjön. På 80-talet blev hon fastanställd.
Beskedet från cheferna om de nya kontrakten kunde hon inte förstå sig på.
– Jag trodde ju inte att jag var på Clas Ohlson, säger hon.
Företaget grundades 1918 i Insjön. Alla invånare i bygden har någon slags koppling till företaget. Någon har en pappa som jobbar där. En annan har en vän. Andra har hela släkten som jobbat på företaget.
Åsa beskriver grundaren Clas Ohlson som en man med båda fötterna på jorden.
– Jag har ju liksom träffat Clas. Han var ju en otroligt go gubbe och mån om alla. Man kände sig ju jättevälkommen och behövd då. Men nu har ju tyvärr det ändrats. Nu känner man ju bara att man är en kostnad. Och det är jättetråkigt.
Enligt henne var det Clas som var pådrivande att införa prestationslönen och komptimmar de anställda fick under storhelger.
– För att vi skulle kunna vara trygga i att ha mat på bordet och barnfamiljerna skulle kunna köpa julklappar och hela den biten, och att vi skulle kunna vara lediga på storhelger för då skulle man umgås med nära och kära. Och det var ju vid jul och midsommar och påsk.
Vad tänker du kring Clas Ohlson-andan i dag?
– Den finns inte. Det där var ju Clas Ohlson-andan. Han tog ju hand om hela sin personal som att det vore hans egen familj.
Rent ekonomiskt klarar sig Åsa Pettersson. Värre är det för de yngre kollegorna som inte jobbat lika länge och som sparar till hus eller sina barn.
– Men jag är besviken på att man faktiskt kan ta bort något som grundaren implementerat. Det är jag jättebesviken på.
Du tror inte han hade godkänt det?
– Nej, nej, nej. Nej, absolut inte. Absolut inte.
Går ner omkring 10 000 i lön
Några som påverkas mer ekonomiskt är trebarnsföräldrarna Maria Nordvall, 33, och Josef Nordvall, 42, som båda jobbar dagtid på lagret. De kommer få omkring 10 000 kronor mindre i plånboken – varje månad.
Pengar som kunde gått till utlandsresor med familjen eller sparpengar till barnen.
– De får ta del av de här vinsterna vi gör. Men vi då? Ska vi gå ner i lön? Ska vi inte få ta del av den vinsten? frågar sig Maria Nordvall.
Svaret: Vi vill vara kvar i Insjön
Clas Ohlsons kommunikationschef Niklas Carlsson skriver i ett mejl att han förstår att man undrar varför de drar ner på lagret när det går så bra för bolaget.
– Bakgrunden är att vi har en betydligt högre kostnad per arbetad timme än motsvarande lagerverksamheter. Vi har haft anställningsvillkor som tillkommit i en annan tid och konkurrenssituation. När vi nu behöver hantera större volymer på centrallagret stod vi inför valet att bygga ett nytt lager någon annanstans eller satsa vidare på verksamheten i Insjön.
Han forsätter:
– Vår vilja är att vara kvar i Insjön och vara en långsiktig arbetsgivare här, men givet kostnadsläget hade kalkylen för nya investeringar i lagret helt enkelt inte gått ihop.
Inte lätt att hitta nytt jobb
Det märks på Åsa Pettersson att hon är tyngd av situationen när hon står framför den enorma lagerlokalen i kvällssolen. Att gå tillbaka till jobbet tycker hon känns motigt och det är hon inte ensam om att tycka.
– Stämningen är ju så dämpad så att det finns ju inte. Det finns knappt någon stämning längre, säger hon.
Men vad tänker du då kring framtiden? Kommer du kolla på något nytt jobb?
– Jag vet inte. Jag har inte kommit så långt i tanken. Det är inte så lätt när man är 58 år, säger hon.
Det nya avtalet har hon inte skrivit på ännu. Hon hoppas på att företaget vill börja förhandla i stället. Åsa tycker att de borde dra ut på prestationslönen så att det inte blir ett lika hårt slag för de anställda. Och de betalda eftermiddagarna vid storhelger borde få vara kvar.
– Jag vill att de ska komma tillbaka till förhandlingsbordet. För det här är inte Clas Ohlson. Kom så löser vi det och börjar om.
