Släpspår vid kritiska kabeln: ”Tror inte på slumpen”
Publicerad 2025-01-12
SÄLEN. Oljetankern Eagle S kapade en av tre elkablar mellan Norden och Baltikum, och var 30 minuter från den andra.
Nu har släpspår upptäckts även vid den tredje kabeln.
– Vi är inte naiva. Vi tror inte på slumpen, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Uppgiften om ett möjligt sabotageförsök mot den tredje kabeln, som regeringen gick ut med idag, är anmärkningsvärd av ett enkelt skäl:
Om några veckor kopplar Estland, Lettland och Litauen bort sig från det ryska och belarusiska elnätet.
Att de elkablar som förbinder Norden och Baltikum just före det skiftet antingen kapas och visar tecken på möjliga försök till åverkan är minst sagt anmärkningsvärt.
– Estlink 2 förstördes av Eagle S. Samma fartyg kom inom 30 minuter från att också segla över Estlink 1, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.
– Vi kan idag berätta att det konstaterats att det finns släpspår från ett ankare, troligen från Yi Peng 3, också i anslutning till Nordbalt-kabeln. Det illustrerar naturligtvis allvaret i den situation vi befinner oss i.
”Inte förhastade slutsatser”
Yi Peng 3 är det kinesiska fartyg som misstänks för att den 17 november ha kapat en datakabel mellan Sverige och Litauen.
– Vi rusar inte in i förhastade slutsatser. Det är så mycket information som är så anmärkningsvärd, att det är lätt att dra slutsatser som man inte har täckning för, säger statsminister Ulf Kristersson.
De kapade kablarna utreds i Finland och Sverige som misstänkt sabotage, och statsministern vill inte föregripa utredningarna.
– Vi anklagar inte någon för något än. Vi hävdar inte att det funnits uppsåt. Men det är lika viktigt säga att vi är inte naiva. Vi tror inte på slumpen. Och slumpen inträffar inte hur ofta som helst, och den börjar inte inträffa oftare helt plötsligt.
Skickar örlogsfartyg
Regeringen har nu gett Försvarsmakten i uppdrag att ställa upp till tre örlogsfartyg till Natos förfogande, för en sjöövervakningsinsats i Östersjön.
Även ett av Försvarsmaktens radarspaningsflygplan, ASC890, ska delta i insatsen, som leds direkt av Nato.
Regeringen ger också Kustbevakningen och Försvarsmakten i uppgift att samarbeta tätare, för att öka sjöövervakningen, inte minst med Kustbevakningens flygande enheter.
– Vi bedriver ett ganska intensivt arbete med detta, för att klara ut vad som har hänt, men också för att motverka framtida hot mot vår infrastruktur. Allt kan man inte berätta om öppet, säger Ulf Kristersson.
