Iliya hann fylla 18 – då kom utvisningsbeslutet
Aftonbladet har kartlagt 40 fall där unga utvisas ensamma, utan sina familjer, eftersom de fyllt 18 år.
Uppdaterad 2026-03-11 | Publicerad 2026-02-13
I flera fall tvingas ungdomarna vänta i flera år på beslut från Migrationsverket – och under den tiden hinner de bli myndiga.
– Det känns inte som att de ser mig som en människa, säger 19-årige Iliya som kom till Sverige som åttaåring.
Unik granskning av 40 unga som tonårsutvisas
Migrationsminister Johan Forssell hävdar att tonårsutvisningarna bara handlar om ”enstaka fall” och främst om personer som ”kommit till Sverige i senare delen av tonåren”.
Aftonbladets kartläggning visar att det i själva verket handlar om en stor grupp unga, som ibland tvingats vänta i flera år på att Migrationsverket ens ska börja handlägga deras ärenden.
Under tiden har de hunnit fylla 18 år och får därför inte stanna på anknytning till sina föräldrar längre. Medan övriga familjen fått uppehållstillstånd i Sverige, utvisas ungdomarna istället ensamma till länder där de inte varit på många år, och där de inte har någon nära familj.
Iliya väntade i över tre år
Som 19-årige Iliya. Han kom till Sverige från Iran med sin mamma när han var åtta år. Här i Sverige har han gått både grundskola och gymnasiet, och har sina vänner och sin familj. Han har haft tillfälligt uppehållstillstånd på grund av att hans mamma jobbar här i Sverige men år 2021 – när Iliya var 15 år – ansökte de båda om permanent uppehållstillstånd.
Men ingenting hände på tre år.
– Några dagar efter att jag fyllt 18 år fick vi hem ett brev från Migrationsverket att de nu skulle börja hantera vårt ärende, säger Iliya.
Sju månader efter att Iliya fyllt 18 år kom beskedet från Migrationsverket: hans mamma fick permanent uppehållstillstånd – men Iliya skulle utvisas.
Eftersom han blivit myndig räknades han inte längre ingå i sin mammas kärnfamilj, trots att han fortfarande bodde hemma och gick tredje året på gymnasiet.
– Jag trodde aldrig att det skulle bli såhär. Hade de inte väntat i flera år med att hantera min ansökan hade jag fått fortsätta mitt liv här. Jag har bott här i över tio år, jag har knappt några minnen kvar från Iran.
”Känner mig svensk”
Egentligen skulle Iliya ha lämnat Sverige fredagen den 13 februari. På grund av Migrationsverkets rekommendation att pausa utvisningarna till Iran får han stanna här tills de återupptar utvisningarna. Iliya hann bara gå ett år i skolan i Iran innan han kom till Sverige och han säger att han varken kan skriva eller läsa på persiska.
– Jag känner mig ju svensk även om jag inte sägs vara det.
Iliya är inte den enda som drabbas av långa handläggningstider.
Aftonbladets kartläggning visar hur en del av de utvisade tonåringarna långt innan de fyllt 18 år ansökt om förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar.
Men flera av dem har fått vänta i över tre år på beslut. När Migrationsverket till slut börjar titta på deras ärenden har de hunnit bli myndiga – och bedöms då som vuxna.
– Det är orättvist att vår framtid förstörs av handläggningstider, säger Iliya.
När Aftonbladet söker Migrationsverket med frågor om detta svarar myndigheten via sin presstjänst att långa handläggningstider kan bero på olika omständigheter, till exempel att ansökan behöver kompletteras eller muntlig utredning behöver göras. ”Det kan hända att personer hamnar i kläm på grund av våra handläggningstider, men det är inget vi gör avsiktligt”.
Läs hela Migrationsverkets svar längst ner i denna artikel.
Flest gymnasiestudenter
Aftonbladet har begärt ut alla beslut från Migrationsverket mellan januari och november förra året som gäller utvisningar av personer mellan 18–21 år, som har sökt uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder. Det handlar sammanlagt om 201 träffar.
Trots att det gått tre månader sedan vår begäran har vi hittills bara fått ta del av 80 fall – då myndigheten hävdar att det tar lång tid att gå igenom alla dokument innan de kan skickas.
Av dessa 80 fall handlar 40 stycken om tonårsutvisningar, där föräldrar får stanna i Sverige men deras barn är myndiga och inte längre anses höra till familjen.
Bland de 80 ärendena finns också exempel på barn, som inte fyllt 18, men som ändå utvisas ensamma, av olika skäl. Dessa har vi inte räknat med. Vi har inte heller räknat med tonåringar som utvisas ihop med sina föräldrar.
Vår kartläggning visar att 23 av de 40 ungdomarna levt i Sverige i över fem års tid när de får besluten, många av dem längre än så.
Majoriteten av dem är vanliga gymnasiestudenter, ett par har hunnit börja högskoleutbildning.
Några av de unga i granskningen har gått klart skolan och börjat arbeta. I fall deras anställningar står med i dokumenten nämns det att de arbetar för kommuner, som ekonomiassistent, på 7-eleven eller som städerska.
Sommarjobbet blev argument
En del är ambitiösa och arbetar vid sidan av studierna – något som enligt Migrationsverket dock kan tala emot att de ska få stanna i Sverige.
”Eftersom du också har visat på en förmåga att försörja dig själv har det inte heller gjorts sannolikt att ni inte kan leva åtskilda från varandra” skriver myndigheten i utvisningsbeslutet av en 19-årig tjej, som har haft ett sommarjobb.
Hennes mamma har fått permanent uppehållstillstånd medan dottern utvisas, drygt ett halvår innan hon skulle ha tagit studenten.
Förälderns PUT sätter krokben
Just detta fall visar också hur reglerna kan slå till på ett märkligt sätt.
Förälderns uppehållstillstånd sätter nämligen krokben – för det egna barnet.
Mamman i detta ärende hade nämligen tidigare haft ett tillfälligt uppehållstillstånd på grund av att hon arbetar i Sverige.
För barn till sådana personer med arbetstillstånd gäller andra regler: barnen får då stanna till 21 års ålder, och inte 18 år, som i till exempel asylärenden.
Men eftersom mamman detta fall nu har fått ett permanent uppehållstillstånd, och alltså bedöms kunna stanna varaktigt i Sverige, sänks genast gränsen för dottern – som får avslag, eftersom hon är över 18.
Två av 40 har begått brott
Regeringen trycker ofta på att det är människor som begått brott som ska utvisas från Sverige.
Vår granskning visar dock att bara två av de 40 tonårsutvisningarna haft någon kriminell bakgrund.
I ett av de två fallen handlar det om en 19-årig kille som har fått fortkörningsböter och dömts till dagsböter på sammanlagt 3 000 kronor, för två fall av ringa narkotikabruk – ”vandel” enligt Migrationsverket, som beslutar att han ska utvisas.
Han har då har bott fem år i Sverige med sin pappa, som har uppehållstillstånd, och uppger att han saknar familj i sitt hemland. Migrationsverket anser dock 19-åringen vara ”en vuxen man med viss arbetslivserfarenhet” som kan skapa sig ett nytt liv ensam där.
I det andra fallet handlar det om en kriminell 18-åring som bott i Sverige i över elva år, som dömts till fängelse för bland annat rån, narkotikabrott och hot mot tjänsteman, och suttit placerad på HVB och SIS-hem. Han utvisas på grund av brottsligheten – men enligt Migrationsverket skulle han inte fått stanna här med sin far oavsett, då det inte finns något särskilt beroendeförhållande dem emellan.
