Cervenka: Orden som världen har väntat på
”Hormuzsundet är öppet för all trafik.”
Det är meningen som desarmerar en bomb.
Nu ser världen ut att kunna undvika en historisk oljekris.
Om det stämmer.
Och det är inte säkert.
Frågetecken uppstod direkt.
”I enlighet med vapenvilan i Libanon förklaras passagen för alla kommersiella fartyg genom Hormuzsundet helt öppen under den återstående perioden av vapenvilan”, skrev Irans utrikesminister Abbas Araghchi på X på fredagseftermiddagen,
Det fick oljepriset att rasa och världens börser att stiga.
Det är en fullt rimlig reaktion. Det är ju stoppet i Hormuzsundet som förvandlat en regional konflikt till en global kris. För varje dag som gått utan att oljetankers passerat har hotet om en svår energikris med bränslebrist och kaos ökat. Det har varit som en tickande bomb apterad på hela världsekonomin.
Nu verkar nedräkningen äntligen vara avbruten. Miljoner människor, inte minst i de fattiga delarna av världen, kan andas ut. I Asien har Iran-kriget redan blivit riktigt kännbart.
Är alla problem borta?
Nej.
Precis som många gånger tidigare i den här konflikten är frågorna fler än svaren.
Finns andra frågetecken
USA:s president Donald Trump var snabb med att meddela att USA:s blockad av Hormuz, som syftar till att strypa Irans oljeexport, även kommer vara i full kraft tills dess en fredsöverenskommelse med Iran är helt färdig.
Det fick snabbt mothugg då den regimtrogna nyhetsbyrån Fars skrev att om blockaden fortsätter kommer sundet att stängas igen. Redan där en viss förvirring, således.
Men det finns också andra frågetecken.
Irans utrikesminister skriver att trafiken är öppen “genom den koordinerade rutten”.
Det väcker frågan om fartyg även fortsättningsvis måste undvika tidigare farleder, där Iran misstänks ha lagt ut minor.
Och det antyder också att Iran kommer att fortsätta ha kontroll över vilka fartyg som passerar. “Helt öppet” kan mycket väl visa sig vara en sanning med modifikation.
Och allt hänger också på om de som äger fartygen verkligen vågar skicka iväg sina besättningar eller om de vill ha fler garantier.
Donald Trump verkar ha gjort sig skyldig till en så kallad freudiansk felsägning i ett av sina inlägg när han kallade Hormuzsundet för “Iran-sundet”.
Krävs att trafiken tar fart
Ett Hormuz som står under Irans kontroll permanent kommer bli mycket svårsmält för världen för att inte tala om för länderna i regionen.
Samtalen mellan USA och Iran ska återupptas på söndag i Pakistan. Som vanligt i dessa sammanhang sitter djävulen i detaljerna.
Nästa stora fråga handlar om framtiden. Hur stora är skadorna på oljeanläggningarna i länderna runt gulfen? Hur fort kan produktionen komma igång?
Enligt energianalytiker lär vi få leva med högre oljepriser en tid framåt. Även efter dagens ras står oljepriset runt 35 procent högre än innan kriget inleddes.
Men här och nu så framstår ändå risken för ett mardrömsscenario, ett fortsatt strypt flöde av olja genom Hormuzsundet, som betydligt mindre än för ett par veckor sedan. Det verkar också vara den bedömning som marknaden gör.
Det kräver förstås att dagens besked omsätts i verklighet och att trafiken snabbt tar fart.
Alla som följt turerna kring det här kriget är redan luttrade så att det räcker och blir över för en hel livstid.
Det är dock viktigt att påminna om att ett öppet Hormuzsund inte kan betraktas som en seger. Det är bara en återgång till vad som gällde för sju veckor sedan.
Hur mycket politiskt kapital som Iran-kriget kostat Donald Trump både på hemmaplan och i relationerna med omvärlden återstår att räkna ihop.