Han vill ha strid i LA – och styra landet som diktator
Donald Trumps ambition är att tillskansa sig mer makt än en president normalt har. Han vill styra som en diktator.
Ju mer kaos och våld som råder i landet desto lättare blir det för honom att motivera sin ”powergrab”.
Inför presidentvalet sade Trump att han skulle styra som en diktator. Men ”bara för en dag”, tillade han skämtsamt.
I dag är det inte längre ett skämt.
President Trumps inställning är att eftersom han blivit vald har han rätt att genomföra allt han lovade i valrörelsen. Alla försök att hindra honom upplever han som odemokratiska.
För att lyckas försöker han roffa åt sig så mycket makt som möjligt.
Oroligheterna i Los Angeles är bara det senaste exemplet.
Presidenten har bara i extrema undantagsfall rätt att beordra Nationalgardet att ingripa i delstater som inte själva ber om det. Det har inte skett sedan 1960-talet.
Nu har presidenten inte uttryckligen åberopat denna lag utan nöjt sig med att hävda att Nationalgardet bara ska skydda federala byggnader. Så det råder delade meningar om det lagliga i Trumps handlade.
Han skickar trupper efter bara två dagar av begränsade och tämligen fredliga demonstrationer i Los Angeles mot den amerikanska migrationsmyndigheten, ICE, sätt att genomföra razzior på olika arbetsplatser.
När Kaliforniens guvernör uppmanar presidenten att dra tillbaka Nationalgardet svarar Trump med att skicka dit dubbelt så många plus att sätta in marinsoldater från den reguljära armén.
Det är uppenbart att Trump inte vill lugna ner situationen. Han vill ha strid.
Med mer våld och kaos på gatorna blir det lättare för Trump att ta i ännu mer med hårdhandskarna och koncentrera alltfler maktbefogenheter i sina egna händer. Och därmed visa sina anhängare att han gör allt för att infria sina vallöften.
Hans handlande står i stark kontrast till hur han agerande när tusentals Trumpanhängare stormade Kapitolium den 6 januari 2021. Då förhöll sig Trump helt passiv och kallade det i efterhand för en kärleksfest trots att 150 poliser skadades.
En av hans första åtgärder den här presidentperioden var att benåda alla de som dömts för brott i samband med stormningen.
Olika måttstockar är bara förnamnet.
Frågan om illegal invandring till USA var den viktigaste i valrörelsen, vid sidan av ekonomin.
Även många demokrater vill se ett stopp för utländska medborgares möjligheter att kunna ta sig in i USA och sedan stanna där illegalt.
Däremot skiljer sig uppfattningen åt om vilka metoder som presidenten och myndigheterna får använda.
Trump har utlovat att han ska deportera miljonaltals människor som inte har rätt att vistas i USA. Men i valrörelsen sa han att han skulle börja med dömda brottslingar och medlemmar i kriminella gäng.
I Los Angeles har ICE gått in på stora arbetsplatser där det traditionellt arbetar många papperslösa och gripit människor som inte ha legal rätt att vistas i USA. Men det kan handla om folk som levt i USA i tio år eller mer. Människor som sköter sig, jobbar och betalar skatt. Människor som den lokala ekonomin är beroende av för att fungera.
Människor som de lokala myndigheterna inte jagar.
Städer som Los Angeles som styrs av Demokraterna har till och med gått så långt att de förbjuder sjukhus, skolor och lokala myndigheter att dela med sig av uppgifter till ICE för att identifiera personer som uppehåller sig illegalt i landet.
Detta har retat gallfeber på Trump som förklarat krig mot dessa så kallade fristäder, sanctuary cities. I Los Angeles fall försöker han exempelvis att dra in miljarder kronor i federalt stöd.
Det är svårt att veta vad som hänt om Trump inte skickat Nationalgardet. Hade demonstrationerna ebbat ut eller ökat i styrka? Men det är uppenbart att trupperna bidragit till att eskalera situationen.
Det verkar dessutom som att protesterna sprider sig till fler städer.
Det behöver inte vara dåligt för Trump. Snarare bekräftar det den bild av laglöst land som han vill förmedla för att motivera att han sätter in trupper.
Kalifornien har stämt presidenten i syfte att tvinga honom att dra tillbaka trupperna.
Domstolarna spelar en central roll i den politiska kampen mellan Trump och hans motståndare. Det är i praktiken domstolarna som sätter ramarna för vad presidenten kan göra. Problemet är att ett utslag i en lägre instans oftast överklagas till en högre. Till dess att det finns ett slutgiltigt utslag kan Trump ofta köra på som han vill.
Ofta slutar målen i Högsta domstolen. Där har de konservativa en majoritet, 6-3. Men det är ändå inte säkert att HD jämt går på Trumps linje.
Ett skäl till att Trump hittills inte kunnat deportera så många papperslösa som han lovat är att flera domstolar sagt att alla som hotas av deportation har rätt att få sin sak prövad först.
Något Trump tycker är orimligt eftersom det kraftigt skulle försvåra hans löfte att på kort tid deportera miljontals människor.
Trump har visat en ovilja att följa domstolarnas utslag när det innebär att hans makt inskränks.
Risken Trump tar med att exempelvis skicka trupper till Los Angeles är att han väcker motståndsviljan hos de många amerikaner som ogillar hans politik inte bara på invandringsområdet.
Att protesterna mot behandlingen av invandrare i Los Angeles växer till massprotester över hela landet mot Trumps försök att urholka den amerikanska demokratin och förvandla sig själv till envåldshärskare.
