Trump-skatten är här för att stanna
Skrupelfria insiderhandlare och världens storbanker har tjänat astronomiska belopp i kaoset på finansmarknaderna under Donald Trump.
För nästan alla andra är det dåliga nyheter.
Det brukar heta att börsen kastas mellan girighet och förtvivlan, mellan fear and greed. På sistone har en annan känsla kunnat anas: åksjuka.
I fredags var det dags igen. Ett kryptiskt meddelande från Irans utrikesminister tolkades som att Hormuzsundet skulle öppnas vilket också kort därefter basunerades ut av Donald Trump. Börsen steg och oljepriset föll fritt. Hurra!
Riktigt så enkelt var det förstås inte.
På lördagen meddelade Iran att sundet är stängt igen. På måndagen föll börsen och oljepriset steg.
Så där har sett ut vecka in och vecka ut i snart två månader.
Tusentals finansproffs över hela världen tycks ha Donald Trumps Truth socialkonto på en skärm och en live feed från Hormuzsundet på den andra.
En del behöver inte ens några skärmar eftersom de vet vad som är på gång redan innan det händer.
Tjugo minuter före fredagens nyhet från Irans utrikesminister om Hormuzsundet gjordes placeringar värda nära sju miljarder kronor på att oljepriset skulle gå ned, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Det följer ett mönster. En genomgång som brittiska BBC har gjort visar att Donald Trumps marknadspåverkande utspel ofta föregås av misstänkt vältajmade bet i mångmiljardklassen.
Det handlar inte bara om oljemarknaden under Irankriget men också affärer på börsen och sajten Polymarket i samband med fjolårets tulldrama och gripandet av Venezuelas president Maduro tidigare i år.
Vita Huset verkar ha förvandlats till en tradingcentral där insiderinformation oblygt används för egen vinning. En utredning har visserligen startats av myndigheten U.S. Commodity futures trading commission, men med tanke på Donald Trump redan sagt att han kommer utfärda mass-benådningar till alla som varit i närheten av Ovala rummet är det tveksamt om någon kommer att ställas till ansvar.
Men det krävs inte insiderinformation för att tjäna stora pengar när marknaden svänger upp och ned. Förra veckan kom flera av världens stora investmentbanker med sina delårsrapporter som visade på rekordstora vinster.
De sex stora bankerna Bank of America, Chase, Citigroup, Morgan Stanley, JP Morgan och Goldman Sachs gjorde en sammanlagd vinst på över 450 miljarder kronor första kvartalet, bland annat tack vare intäkter från så kallad trading, alltså handel i värdepapper och råvaror. Ju mer kurserna rör sig desto större möjligheter att tjäna pengar för proffsen.
2025 blev ett rekordår när det gäller bonusar på Wall Street och så här långt ser 2026 ännu bättre ut.
Men när bankirer och insiders blivit vinnare på denna cirkus är de flesta andra förlorare.
Internationella Valutafonden IMF har varnat för att Irankriget kommer att leda till högre inflation och lägre tillväxt i världsekonomin. Högre bränslepriser svider redan för många människor, inte minst i fattiga länder. Brist på konstgödsel hotar att skapa stora problem. Stigande räntor pressar högt skuldsatta länder. New York Times rapporterar att flera länder i Asien står inför brist på många varor.
De våldsamma kasten har vi vant oss vid men under Irankriget är det inte bara börsen som går upp och ned utan allt; råvaror, räntor, ädelmetaller och krypto.
När kurser stiger och faller dramatiskt från ena dagen till den andra går det visserligen att tjäna pengar för den som har skickligheten eller turen att träffa rätt.
Men över tid sänker det också avkastningen, ett samband som är både empiriskt och matematiskt. En aktieportfölj som genomlider återkommande krascher och återhämtningar presterar sämre än en med små uppgångar varje år.
På ekonomspråk kallas stor svängighet för volatilitet.
Denna osäkerhet sänker också ekonomin i stort eftersom den gör att både företag och konsumenter skjuter upp sina beslut och den allmänna risknivån stiger.
Det går att tala om en volatilitetsskatt som ingen kommer undan.
Ett sätt som volatilitet mäts på är det så kallade VIX-indexet, även kallat ”skräckindex”.
Tittar man på de senaste tjugo åren går det att utläsa tre riktigt distinkta toppar, 2008, 2020 och 2025. De två första handlade om finanskrisen och pandemin, två dramatiska händelser orsakade av yttre faktorer.
Den under 2025 berodde på Donald Trumps tullar, alltså en fix idé hos en enskild person.
I början av mars 2026 rusade VIX igen. Varför? Donald Trumps krig i Iran.
Risknivån i hela världsekonomin bestäms numera av de senaste infallen hos en snart 80-årig man.
Det är tydligen bara att vänja sig.
Skräckindexet har de senaste veckorna fallit tillbaka för den här gången men Trumpskatten ser ut vara här för att stanna, åtminstone nästan tre år till.
Några få tjänar pengar. Åtta miljarder världsmedborgare betalar.