Halfvarsson: ”Jag är bland de bästa i världen”
Publicerad 2025-12-06
Calle Halfvarsson, 36, var långt från världscupen när säsongen drog i gång.
Men nu känner veteranen att kroppen börjar svara.
– När jag är i form vet jag att jag är bland de bästa i världen.
Det är svårt att komma längre från världscupen än Calle Halfvarsson gjorde när världscupen avgjordes på VM-banorna i Trondheim.
– Jag sprang på bandet samtidigt som jag tittade på sprinten. Det var perfekt. Jag fick springa där på motivation, berättar han när Sportbladet når honom.
På tv:nså han hur 19-årige Alvar Myhlback klev upp på pallen och skrev historia.
– Jag gillar Alvar jättemycket. Han är värd den där framgången. Jag tycker de ska satsa på honom och att han ska åka OS. Om jag hade fått ta ut en trupp så hade jag tagit ut honom direkt.
I så fall tar Myhlback en av de åtråvärda OS-platserna i den klassiska sprinten och då Edvin Anger redan har säkrat sin plats i Val di Fiemme finns det förmodligen bara två kvar.
Calle Halfvarsson är en av många som jagar dem.
Nu har han varit hemma en snabb vända från sitt läger i Grönklitt, i morgon åker han tillbaka igen för att hitta formen. Den som inte alls fanns där i Sverigepremiären häromveckan.
– Det som hände i Gällivare... det var inte jag. Jag var naiv och tänkte att det kanske går ändå, men kroppen svarade inte.
Som småbarnspappa har han lärt sig vad förskolebaciller är den hårda vägen.
– Jag hade varit sjuk nästan hela september och halva oktober.
Det innebar att de bara fick vara på förskolan på förmiddagarna när det var utomhusaktiviteter.
Efter fiaskot i Gällivare började ett rykte snurra under världscuppremiären. Det gjorde gällande att Halfvarsson hade glömt att skaffa sig en vallare.
– Då vet jag vem som skvallrat: Emil Danielsson, säger Halfvarsson och skrattar.
– Men jag hade vallare. Jag tog hjälp av Truls Gisselmans pappa, Magnus. Det var kanske inte klart ett år i förväg, men ändå en månad. Det har funkat förut.
Emil Iversens känga: ”Det sjukaste jag hört”
När Emil Iversen får höra ryktet om att Halfvarsson inte haft någon vallare viker han sig dubbel av skratt.
– Det är det sjukaste jag hört. Jag hade fyra vallare i helgen, säger Emil Iversen och fortsätter:
– Efter fluorförbudet är skidorna helt avgörande. Du måste ha ett proffsigt upplägg, annars är du körd. Så hälsa Calle att vi kan valla åt honom, om han betalar bra.
När Halfvarsson själv får höra om Iversens ord så svarar han blixtsnabbt:
– Jag kan tänka mig att Iversen gottade sig, men du kan väl hälsa att han nog ska ta och fokusera på sin egen skidåkning i stället för på min vallning.
Iversen vet vad som krävs, han har själv stått utanför landslaget och behövt bygga upp sitt eget team. Han erkänner att han blev skeptisk när han hörde om Halfvarssons beslut.
– Calle har starka sidor, men han är inte den mest strukturerade. Det är inte lätt att stå utanför landslaget. Det krävs ett helt team. Jag tycker han kanske tagit det lite lätt.
36-åringen tar det dock med ro.
– Jag är en sån som löser saker i sista sekunden ibland. Det är både en styrka och en svaghet. Men det är också så jag funkar. Allt löser sig. Ofta gör det faktiskt det.
Iversen petades från premiärhelgen i Ruka trots att han hade levererat resultat i Norgepremiären. Nu är han dock på plats på Granåsen för världscuptävlingarna och han är orolig för Halfvarsson.
Han trodde knappt sina ögon när han såg Sverigepremiären.
– Det var otroligt att se på. Det var som att Calle aldrig stått på ett par skidor. Han sa väl själv att han såg ut som en stock? Jag är rädd att Calles bästa dagar kanske är förbi.
Han är heller inte säker på att comebacken blir långvarig.
– Alla vill ha Calle Halfvarsson på start i världscupen och OS, så jag hoppas att han kommer igång. Man vet aldrig — ibland är det lite samma som med mig, det kan gå väldigt bra eller väldigt dåligt, och det är det som är lite kul.
”Då har jag gjort något riktigt galet”
Själv känner Calle att han är på väg tillbaka. Efter ett längre träningsblock i Grönklitt har kroppen börjat svara igen.
– Jag har gjort några tester som gett väldigt fina svar. Jag är peppad på att tävla igen.
Målet: Tour de Ski. Och därifrån – ett sista försök att slå sig in i OS-truppen.
– Jag vet vad jag kan. När jag är i form så vet jag att jag är bland de bästa i världen. Det är ingen skillnad mot tidigare. Det gäller bara att hitta dit igen.
Nästa helg hoppas han stå på start i Östersund och han tror inte han behöver leverera resultat i världsklass för att få fira nyår i Italien.
– Rent krasst – den svenska konkurrensen är inte jättetuff just nu. Tar jag mig inte till Touren... då har jag gjort något riktigt galet. Då är jag väl sjuk nästa gång jag står på startlinjen.
