Sveriges plan − går mot JDT
Publicerad 2025-10-13
GÖTEBORG. Jon Dahl Tomasson spelar med trebackslinje, hög press, man-man-markering och ”framåtlutad” fotboll.
Samtidigt implementerar förbundet en Blågul tråd i svensk fotboll som i mångt och mycket står för en annan typ av fotboll där en fyrbackslinje ska vara grunden.
– I framtiden ska representationslagen spegla mer det spelsystem vi har i ungdomslandslagen, säger Caroline Sjöblom, teknisk direktör på Svenska fotbollförbundet.
Herrlandslaget ligger sist i den svagaste VM-kvalgruppen i Europa.
Och bakom A-landslaget ser det inte mycket ljusare ut.
U21-landslaget förlorade mot Montenegro i september, blev överkörda av Italien i fredags och kan i princip glömma EM 2027 redan efter fyra av tio omgångar om man förlorar mot Polen på tisdag, vilket förbundskapten Daniel Bäckström pratar om här. Det har nu gått åtta år sedan Sverige tog sig till ett U21-EM.
P18-landslaget har också radat upp svaga resultat i höstens träningslandskamper: tre förluster och en oavgjord på fyra matcher mot Norge, Rumänien, Portugal och Turkiet. Man har släppt in hela elva mål på de här fyra matcherna inför det EM-kval som börjar i november.
Noterbart är också att de här tre landslagen spelar med tre olika spelsystem. Jon Dahl Tomassons landslag spelar 3–5–2, U21 ställer upp i ett 4–3–3 medan P18 formerar sig 4–2–3–1.
– Men alla ungdomslandslagen spelar i princip 4-3-3 med spetsen på mittfältet vänd åt olika håll, påpekar Tomas Turesson, ungdomslandslagschef på Svenska fotbollförbundet (SvFF).
Tomasson startade också sin förbundskaptenstid med en fyrbackslinje och spelade våren 2024 med ett 4–2–3–1 (efter att under den första samlingen vägrat uttala sig om vilken formation det handlade om).
Men efter den första matchen i Nations League förra hösten, då man visserligen slog Azerbajdzjan med 3–1 men hade en mycket skakig inledning, ändrade han plötsligt till 3–5–2, vilket han sedan hållit fast vid.
Det handlar inte bara om tre man i backlinjen, vilket ett svenskt landslag väldigt sällan spelat med historiskt, utan också en man-man-markering där man går väldigt högt med försvararna och lämnar stora ytor bakom sig. Tomassons mantra har också varit att Sverige ska spela en ”framåtlutad” och offensiv fotboll som ska tilltala publiken då fotboll är underhållning, menar han.
Både Turesson och Bäckström menar att det inte är konstigt att A-landslaget spelar på ett annat sätt än övriga landslag.
– A-landslaget måste få leva sitt eget liv. De har ett helt annat resultatkrav på sig, säger Turesson.
Bäckström menar dessutom att han har lite större friheter jämfört med de yngre landslagens förbundskaptener.
– Som förbundskapten för U21 har jag möjlighet att sätta min prägel på hur vi ska spela. Sedan kan man säga att landslagen under U21 ska gå mot ett liknande arbetssätt.
Skulle du kunna ställa ut en trebackslinje till exempel?
– Det kan jag absolut. Det kan alla förbundskaptener göra. Det är viktigt att det finns en ram men också en frihet innanför den ramen, säger Bäckström.
Vi hitta en svensk identitet i spelsystemet
Men samtidigt håller förbundet på att sjösätta Blågula tråden, ett ramverk som ”innebär ett krafttag för att utveckla fotbollsverksamheten till högsta internationella nivå”, som förbundet formulerade det själva för ett år sedan i ett pressmeddelande.
Arbetet med Blågula tråden påbörjades redan 2022 då Janne Andersson var förbundskapten och Jens T Andersson landslagschef. Den senare sa våren 2023 att den skulle vara klar 2024. Men enligt Caroline Sjöblom, som numera är ansvarig för Blågula tråden i egenskap av teknisk direktör på SvFF, kommer Blågula tråden inte att lanseras förrän 2026.
Ramverket inbegriper många olika områden men det som är intressant i det här sammanhanget är vilka principer Svenska Fotbollförbundet vill att deras landslag ska spela efter.
Det visar sig att det inte är 3–5–2 med man-man-markering som Tomassons A-landslag använder sig av.
Helst ser man att alla landslag, inklusive A-landslaget, spelar enligt samma principer i framtiden.
– Tanken är att i framtiden ska representationslagen (A-landslagen) spegla mer det spelsystem vi har i ungdomslandslagen. Men då Jon och hans stab i princip var klar innan vi började med det här arbetet så kan vi inte komma nu i efterhand och påverka, utan vi behöver bygga upp det här underifrån, säger Caroline Sjöblom.
Hon utsågs till teknisk direktör på dam-/flicksidan i slutet av december 2023, samtidigt som Peter Wettergren blev det på herr-/pojksidan. De tog då över ansvaret för Blågula tråden. Kort därefter anställdes Tomasson som förbundskapten. Sedan i somras är Sjöblom teknisk direktör också på herr-/pojksidan efter att Wettergren blivit tränare i Malmö FF.
I Blågula tråden är det fyrbackslinje som gäller i grunden.
– Vi vill utgå från en fyrbackslinje. Sedan är det ju alltid matchen och spelartyperna som avgör. I dagens fotboll kan du ha en fyrbackslinje där du ligger i din låga speluppbyggnad men sedan roterar inåt eller utåt med en innermittfältare. Det är ju en lek med siffror. Men det bygger i alla fall på en fyrbackslinje.
Så i framtiden vill ni att A-landslaget också ska spela med en fyrbackslinje?
– Ja, i framtiden vill vi komma dit. Men det här är en resa vi behöver göra och just nu håller vi på att testa och utvärdera och gör en pilot av det här. Jag tror att vi behöver bli tydligare med vad vi vill ska vara en svensk identitet om vi pratar spelsystem; ett svenskt sätt att spela fotboll på.
Men det låter inte som att det kommer att finnas så mycket av det sätt A-landslaget försvarar sig på nu, där man står så högt och spelar man-man, i den Blågula tråden?
– Jo, men vi har ju ett högt försvarsspel som man kan spela. Då går man upp man-man. Men likväl, när vi tittar på våra ungdomslandslagsmatcher så behöver vi jobba väldigt mycket med kompakthet inom laget. Vi behöver utbilda de unga spelarna i positions-/zonförsvar.
– Vi börjar se hur mittplanspressen börjar försvinna, framförallt i den europeiska fotbollen. Antingen står man högt eller så ligger man väldigt lågt i någon typ av blockförsvar. Hur mycket ska vi då träna på mittplanspress till exempel? Det är kanske bättre att lära spelarna att ligga lågt.
Hon fortsätter:
– Vi vet också att det är en annan typ av utbildning, mer anfallsinriktad, i klubbarna nu för tiden. På ungdomssidan ser vi hur viktigt det är att vi jobbar med att hålla laget kompakt och utbildar spelarna om vi ska kunna besegra England eller Frankrike. Vi behöver trycka på vissa delar genom vissa åldrar, där vi ser att det saknas för att man är så otroligt offensivt inriktad som spelare.
Av tradition har svenska framgångar i lagsporterna byggt på kollektivet. Sjöblom ser hur ett allt mer individualistiskt samhälle trängt undan det kollektiva tänkandet.
– Fotbollen speglar ofta hur samhället ser ut. Det har oftast varit laget som tagit oss till mästerskap på ungdomssidan – och på seniorsidan. Nyckeln har varit att vi gör det tillsammans. Hur ska vi få till den här kollektivismen igen som jag tycker vi har tappat lite?
”Formationen är inte det viktiga”
Mycket av spelarutvecklingen i Blågula tråden utgår från något Sjöblom kallar ”ekologisk fotboll” där speluppfattning och beslutsfattande står i centrum.
– Vi vill att spelaren med bollen ska uppfatta situationer och läsa av om det är press eller inte press. Medspelarna som är nära ska känna av om bollhållaren är pressad eller inte pressad och vad den ska göra då. Sedan ska spelare som är längre ifrån uppfylla spelbredd eller speldjup eller kontringsskydd.
På presskonferensen inför matchen mot Kosovo i kväll ställde Sportbladet några frågor till Tomasson om spelsystemet efter fiaskostarten på VM-kvalet. Han svarade något svävande.
Har du funderat på att byta formation?
– Vi tittar alltid på det eftersom en match ändrar skepnad. Vad har vi för spelare? Vi har en idé om vår struktur med bollen, med olika formationer. Sedan beror det på vilka spelare som är tillgängliga, hur motståndarna spelar. Allt är möjligt.
Är fyrbackslinje en möjlighet för dig igen?
– Om matchen och spelarna jag har är det alternativet, så självklart. Formationen är inte det viktiga, man står aldrig så. Spelarna flyttar på sig, bollen passas runt.
Varför gjorde du förändringen för ett år sedan?
– Vi gav bort för många farliga chanser. Men strukturen med bollen har varit densamma hela tiden, säger Tomasson.
Om ändringen från fyrbackslinje till trebackslinje varit lyckad för att stärka defensiven?
I de tre VM-kvalmatcherna hittills har Sverige släppt in sex mål och haft sju avslut på mål. Motståndarna har totalt haft 15 avslut på mål mot Sverige, enligt Uefas officiella statistik.