Fagerlund: Spurs sista nödrop
På 44 dagar lyckades Tottenham förvandla en djup kris till ett bottenlöst hål.
Roberto De Zerbi är inte lösningen – han är ett sista nödrop.
Det är inte direkt en mysfarbror som kliver in genom dörren på träningsanläggningen i Enfield.
Roberto de Zerbi är visserligen en fotbollstänkare av rang, med en filosofi som väcker spelarnas intresse. Brightons mittbacksveteran, Lewis Dunk, medger att tiden under italienaren förändrade hans syn på sporten i grunden.
Men sett till sitt – ofta hetsiga – humör påminner De Zerbi definitivt mer om den sammanbitna företrädaren Igor Tudor än ”den alldeles för snälle” dansken Thomas Frank. Passionen balanserar inte sällan på gränsen till att rinna över.
Det går att föreställa sig ett och annat hätskt telefonsamtal mellan De Zerbis representanter och Tottenhams ledning de senaste dagarna. Desperationen från klubben, blandat med tränarens stenhårda krav för att ens överväga att kliva in i kaoset redan nu.
Och hur många beundrare hans fotboll än har, får detta sägas vara en chansning för båda parter.
En långsiktig investering
I sinom tid måste kanske De Zerbi förbereda matchplaner till Londonderbyn mot Queen’s Park Rangers och Charlton Athletic, och finna tröst i de feta lönecheckarna som ändå rullar in på kontot.
46-åringen från Brescia får ses som en långsiktig investering snarare än kortsiktig lösning. Han är en visionär som vill spela en så vertikal fotboll som möjligt, vilket säkerligen gläder många Tottenham-supportrar som suktar efter en roligare identitet på planen.
Men någon krisdoktor som lutar sig mot ett lågt försvar i jakten på snabba resultat lär han inte vara.
Lätt att tygla? Knappast – fråga bara Brighton.
Om Roberto De Zerbi är missnöjd, inte minst över avsaknaden av resurser, kommer världen informeras illa kvickt. Detta kan delvis förklara varför hans senaste sejourer har varit relativt korta (ett år och nio månader på posten i Brighton samt ett år och sju månader i Marseille).
Tottenham hoppas att den klassiska tränareffekten, som helt uteblev med Tudor, visar sig från första stund. Att satsningen, med stora utgifter och ett femårskontrakt, faktiskt är värd det.
De Zerbi lyfte trots allt Brighton ett par nivåer efter att ha ersatt Graham Potter, även om Lewis Dunk beskrev de första veckorna under italienaren som ”överväldigande”. Främst på grund av en språklig barriär, vilket troligtvis inte blir ett lika stort problem så här fyra år senare.
Men det är förstås skillnad på att ta över ett välmående projekt – Brighton var fyra i Premier League-tabellen vid tiden för bytet – jämfört med ett gäng sargade självförtroenden.
Börjar i uppförsbacke
Dessutom väntar mer än bara en sportslig uppförsbacke på Tottenham Stadium.
Tre officiella supporterorganisationer, däribland Women of the Lane, ifrågasätter tränarens likgiltighet inför Mason Greenwoods förflutna, den förre Manchester United-spelaren som anklagades för våldtäkt och misshandel av sin flickvän 2022.
Ärendet lades ner i februari 2023 sedan polisens huvudvittne dragit sig ur. I brist på alternativ hemma i England hamnade 24-årige Greenwood till sist i franska Marseille.
– Jag vill inte lägga mig i någons privatliv... Allt jag kan se är att Mason verkar vara en bra kille, han har fått betala ett högt pris för det som hände, sade den dåvarande tränaren De Zerbi, ett av uttalandena som anses spela ner en incident som var betydligt mer komplex än så.
Det påverkade uppenbarligen inte Tottenhams förhandlingar, till skillnad från sommaren 2021 då landsmannen Gennaro Gattuso var ”till 99 procent klar” – innan en supporterstorm omöjliggjorde en överenskommelse.
Förutom ett verbalt utspel om att ”kvinnor inte har en plats i fotboll”, fanns Gattusos skallning av Spurs assisterande tränare Joe Jordan i Champions League 2011 fortfarande färskt i minnet hos många anhängare.
Då väntar konsekvenser
Kort sagt väcker inte Roberto de Zerbis intåg omedelbart jubel från hela supporterbasen, medan spelargruppen tycks unisont optimistisk.
På italienarens nattduksbord ligger alltid ett anteckningsblock och penna redo om nya idéer skulle infinna sig under sömnen. Den spelare som inte matchar hans passion för arbetet som ligger framför dem kommer snabbt bli varse om konsekvenserna.
Ett facit för supportrarna att klamra sig fast vid: De Zerbi har högst vinstprocent – 57 – av alla tränare i Marseille detta årtusende (undvik bara att notera tvåan tätt bakom på 56 procent, en kroat som börjar på ”I”).
Det råder ingen tvekan om att italienaren besitter förmågan att göra Tottenham till ett bättre fotbollslag.
Men hinner det hända till imorgon? Till nästa vecka?
Den här klubbledningen har öppnat dörren för så många olika huvudtränare de senaste sju åren – två italienare, två portugiser, en grekaustralier, en dansk – att det känns naivt att tro att de vet vad de gör den här gången. Detta är inget annat än ett sista desperat rop på hjälp.
