Udda scenerna i klubblags-VM:s mest svårsålda match
Publicerad 2025-06-18
ORLANDO. Gapande tomma läktare med klackar som gjorde sitt bästa för att kompensera för det. Trots att matchen sköts upp en timme på grund av åskväder.
Sportbladet var tillsammans med 3412 andra på plats på klubblags-VM:s kanske objektivt mest svårsålda match på förhand.
– Ja, vi hade väl inte räknat med något annat egentligen, säger Gustav Ludwigson till Sportbladet efter Ulsan FC:s möte med Mamelodi Sundown.
Publikinramningen i Fifas nya klubblags-VM har varit en stor snackis under inledningen av mästerskapet i USA.
Å ena sidan har en hel del brytt sig om en turnering som hos gemene man snarare mest väckt skepsis.
Över 60 000 såg premiärmatchen mellan Al Ahly och Inter Miami. Över 80 000 hade tagit sig till Rose Bowl för det europeiska gigantmötet mellan PSG och Atlético Madrid. Boca Juniors tog över Miami Beach och Hard Rock Stadium också.
Inte slutsålt – men svårt att kalla det ett publikfiasko.
Samtidigt finns det en annan sida av myntet.
De 49 000 stolar som gapade tomma när Chelsea premiärspelade mot LA FC i Atlanta. De blott närmare 12 000, av 68 740 möjliga, som hittat till Lumen Field i Seattle när River Plate mötte Urawa Reds (må så vara att Urawafansen i synnerhet var samlade och högljudda)
I det pressmeddelande som Fifa skickade ut under tisdagen så valde de onekligen att se läktarna som halvfulla snarare än halvtomma.
”Nya Fifa Club World Cup har startat med en kraftfull demonstration av klubbfotbollens globala appeal, då över 340 000 fans har skapat elektrisk atmosfär, passionerat stöd och oförglömliga scener under de tre matchdagarna”, skriver det internationella fotbollsförbundet.
Samma dag som deras kanske största publikutmaning på förhand skulle spelas.
Decibelnivå som ett vanligt samtal
Under tisdagsaftonen klev sydkoreanska Ulsan FC ut för att ta sig an Mamelodi Sundown från Sydafrika på Inter & Co Stadium i Orlando i deras första match i turneringen.
Två lag, med all respekt till deras inhemska framgångar och historia, som man verkligen kan fråga sig vilka som skulle ta sig till Orlando för att titta på en tisdagskväll i juni.
Arrangörerna verkar själva haft den insikten på förhand.
Det var redan när biljetterna släpptes först den match i kalendern med de allra billigaste biljettpriserna, på 28 dollar som lägst. Ett pris som, likt andra biljettpriset, sjönk i takt med att avspark närmade sig. Lägg därtill att man valt att lägga matchen på Orlando Citys 25 000 platser stora MLS-hemmaplan i stället för på den maffigare amerikanska fotbollsarenan, Camping World Stadium (60 000 i kapacitet), ett stenkast bort. Där bland annat Juventus och Manchester City kommer avsluta gruppspelet.
Med facit i hand skulle de nog valt en ännu mindre arena.
3412 åskådare blev den officiella publiksiffran, i särklass den lägsta som uppmätts i turneringen hittills. Sannolikt också en siffra som inte kommer gå att slå.
Och då ska det sägas att det var flera av dessa 3412 som anlände sent.
Till exempel dök majoriteten av Mamelodis klack upp först efter att spelarna klivit in och matchen skulle sparka igång.
Vilket orsakade surrealistiska scener under ritualerna inför avspark.
För det här var ju trots allt en VM match precis som de andra.
Hela den pampiga införritualen med Fifa-logga, flaggor, och individuell inmarsch genomfördes likt planerat trots att läktarna gapade tomma. Med fler funktionärer som bar flaggor och draperier nere på planen än åskådare och journalister på läktaren.
När en decibelmätare drogs upp på storbildsskärmen för att dra igång publiken så nådde siffran som mest runt 60. Samma nivå som ett vanligt samtal, en eltandborste eller måttligt regn.
På tal om regn så kom det ju faktiskt just regn och kraftiga vindar.
Som om inte allt var bisarrt nog som det var.
Ludwigson: ”Vi hade väl inte räknat med något annat”
För precis när de skulle sparka igång nere på planen så ropade speakern ut följande, efter att arrangören nåtts av en åskvarning:
– Matchen har skjutits upp temporärt på grund av dåligt väder. Vi ber alla er i publiken att ta skydd.
Både spelare och publik följer rådet. De 60–70-tal tappra Mamelodifansen gör sitt bästa för att sjunga, dansa och hålla igång runt arenans restauranger och kiosker. Imponerande nog är nästan känslan att det är fler på plats när matchen ska sparka igång en andra gång än det var när den egentligen skulle ha gjort det. När chanser skapas så blir det ett tryck så noterbart att man nästan misstänker att det fanns viss högtalarhjälp.
Det ska ändå sägas att det lät bättre än såg ut, även om de bara var 3412 stycken.
Oklart om Fifa-presidenten Gianni Infantino, som var en av de närvarande, räknas in i den siffran.
Oavsett.
Det var ju nästan som Örgrytes publiksnitt?
Gustav Ludwigson ler från intervjupodiet när Sportbladets utsände får till en något rörig och Fifa-avbruten pratstund med den tidigare Öis- och Hammarbyspelaren i mixade zonen efter matchen.
– Ja, vi hade väl inte räknat med något annat egentligen. Båda lagen kommer från totalt andra sidan av världen. Och det kanske inte är de största publikdraget heller just från de amerikanska supportrarna, eller vad man ska kalla dem. Så nej, det var väl inget oväntat direkt, säger Ludwigson.
Hur var VM-debuten?
– Jävlar alltså, det var svettigt. Det blev lite hejkonbejkon i slutet, men det är det man vill se. Båda ville vinna, så att... Men nej, besviken och trött. Vi var lite naiva, tyvärr.
Ja, för det blev ju Mamelodi som gick vinnande ur premiären med 1–0, så besvikelsen är förståelig.
Ludwigson medger att det initiala regnuppehållet gav en väldigt konstig inledning. Men faktumet att kliva in till all glamour med relativt tysta läktare var inget han lade någon vikt vid.
– Vi är inte här för att vi ska spela inför massa av våra supportrar. Vi vet att det är liksom inte det som kommer vara den stora grejen för oss. Utan det är att få möta de här lagen och få vara en del av den här turneringen. Så det rör mig inte i ryggen egentligen. Att det kommer att stå att det är kul ändå, för det handlar ju mer om turneringen.
Extrem poliseskort
Den svenske anfallaren har fått spela wingback (!) på sistone i Sydkorea. Och det fick han göra även här.
Några frågor om det ytterligare annat fick dock inte ställas till den 31-årige göteborgaren innan han drogs bort av mediafunktionärer från en oerhört glest befolkad mixad zon.
– Reglerna är tuffa, säger en förvånad Ludwigson och rycker på axlarna innan han dras in i katakomberna.
Den andre gamle Hammarbyaren i Ulsan, Darijan Bojanic, släpps inte ut över huvudtaget till presskåren. Sportbladets utsände får i stället en rejäl utskällning från en kavajförsedd mediafunktionär för att ha samtalat med en spelare som inte stått upplyst på ett podium.
Den mixade zonen, ny för turneringen, är lika strikt som om det vore 80 000 på plats som 3 400. Precis som koreografin inför avsparken, med andra ord.
Eller för den delen säkerhetspådraget.
När Sportbladets utsände vandrar ut från den öde arenan ut på en öde och ganska bilfri gata så möts han plötsligt av en hel drös öronbedövande polissirener och amerikanska piketbilar som nästan medvetet verkade försöka spränga decibelnivåer.
Det är Ulsan FC:s spelarbuss som ska lämna arenan.
Det var nästan så man skulle kunna tro att president Infantino valt att åka med dem hem.
