Publiken i extas efter 15 års väntan
Publicerad 2026-04-20 06.30
NEW YORK. En jordbävning inträffade i Buffalo i natt.
Femton års uppdämd extas bara exploderade när Sabres i slutet av tredje perioden i första slutspelsmatchen mot Boston vände 0-2-underläge till seger.
– Det var coolare än något jag föreställt mig, jag kunde inte höra någonting annat än publiken, säger svenske kaptenen Rasmus Dahlin.
Buffalo Sabres har inte framträtt i Stanley Cup-slutspelet sedan 2011, så bara det faktum att det skulle spelas en playoff-match i Keybank Center räckte för att den djupt passionerade sportstaden i västra New York skulle få tuppjuck.
Regelrätt karnevalsstämning rådde i hela centrum från tidiga söndagsmorgonen och när showtime närmade sig pulserade oerhörda känslor i den kantstötta hockeyladan vid Erie-sjöns strand.
– Det är alldeles galet här inne, ylade vanligtvis reserverade ESPN-kommentatorer.
Länge såg det dock ut som att den verkliga extasen aldrig skulle få sitt utlopp.
Morgan Geekie gav Boston Bruins 1-0-ledning i mitten av första perioden och precis i början av andra ökade svenske Elias Lindholm på till 2-0.
Sedan försvarade gästerna sin ledning med stor framgång – inte minst tack vare målvakten Jeremy Swayman – och så sent som tolv minuter in i slutakten stod sig resultatet fortfarande, varmed frustrerade fans på de absolut fullspäckade läktarsektionerna började undra om de inte skulle få jubla åt endaste mål i första slutspelsdramat på femton år.
Men sedan brast alla fördämningar…
Väldige powerforwarden Tage Thompson reducerade vid 12.02 och kvitterade vid 15.44 – och mindre än en minut senare smällde Mattias Samuelsson in 3-2, följt av ett 4-2-mål i tom kasse av Alex Tuch (sedan gjorde David Pastrnak 4-3 med åtta sekunder kvar, men då var allt för sent).
Det oavbrutna jubel i Keybank Center i det läget lär ha gett utslag hos de seismiska instituten i hela Nordamerika.
– Helt fantastiskt, säger Rasmus Dahlin om upplevelsen när han möter media i omklädningsrummet efteråt.
– Det var coolare än något jag föreställt mig, jag kunde inte höra någonting annat än publiken.
Den spektakulära vändningen förklarar kaptenen från Västgötaslätten med ett ord:
– Karaktär. Vi har mycket karaktär i den här gruppen och gav aldrig upp, fortsätter han.
– Bruins är tuffa i defensiv och gör det svårt att komma fram till kassen, men om man försöker om och om och om igen fungerar det till slut.
Han gläds också särskilt åt att kompisen Mattias Samuelsson – son till gamle storbacken Kjell Samuelsson, men själv amerikansk medborgare – satte det avgörande målet.
– Jag älskar när han gör mål och det här var ju direkt avgörande, ler Rasmus.
Nästa match i serien spelas i samma hall natten till onsdag och den svenske lagkaptenen hoppas på samma overkliga atmosfär en gång till.
– Ja, kom tillbaka och gör det här igen, hälsar han till fansen.
