Nödvärn ses över – och vistelseförbuden vässas
Tidöpartierna: Fler åtgärder behövs i kampen mot brottsligheten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2025-09-11
Att återupprätta tryggheten är vår tids stora frihetsfråga.
Flera åtgärder har redan vidtagits – men mer behöver göras.
Därför ser vi över medborgarnas rätt att försvara sig, och vässar tillträdesförbuden och vistelseförbuden.
DEBATT. 2022 fick vi väljarnas mandat att återupprätta tryggheten i Sverige. För oss är det mycket enkelt: tryggheten är vår tids stora frihetsfråga.
När vi tog över 2022 hade de dödliga skjutningarna tredubblats under ett decennium. Den kriminella ekonomin växte till en omsättning på 100–150 miljarder kronor. Och den grova brottsligheten trängde allt lägre ned i åldrarna. Brottsligheten hade tillåtits bli systemhotande.
För att trycka tillbaka den här brottsligheten genomför regeringen en omfattande omläggning av kriminalpolitiken. De gångna tre åren har brottsbekämpningen fått de resurser och verktyg som man länge efterfrågat – och vi ser att det biter.
Skjutningarna har mer än halverats i förhållande till det mörka rekordåret 2022. Fler grova brott förhindras och klaras upp. Fler döms till fängelse. Och vi har nu den högsta polistätheten i modern tid.
Nödvärnsbestämmelserna ska nu ses över
Men arbetet är långt ifrån klart. Bland annat behövs fler åtgärder för att enskilda och företagare ska kunna skydda sig från brottslighet. Regeringen tillsätter därför i dag en utredning med flera viktiga deluppdrag.
- Säkerställa en stark nödvärnsrätt.
Nödvärn är rätten att använda våld för att försvara sig själv eller någon annan mot ett brottsligt angrepp. Bestämmelserna om nödvärn har i allt väsentligt inte ändrats på över 30 år. Sedan dess har både brottsligheten och samhällets syn på den förändrats.
Samtidigt har vi sett exempel på fall där personer angripits i sina hem, försvarat sig och därefter blivit dömda, eftersom det har ställts alltför höga krav på den som angrips att göra svåra bedömningar i stunden.
Oskyldiga människor som blir attackerade, särskilt där de borde kunna känna sig som tryggast, har ett tillräckligt utrymme att försvara sig. Samtidigt måste det vägas mot andra intressen, och får inte leda till att uppgörelser eller våldsspiraler i och mellan kriminella nätverk blir straffria eller att brottsliga angrepp möts av oproportionerliga motåtgärder. För att säkerställa en rimlig balans mellan dessa intressen ska nödvärnsbestämmelserna nu ses över.
- Föreslå ett mer effektivt tillträdesförbud.
Brottslighet och trakasserier som drabbar butiksägare påverkar kundernas och de anställdas trygghet och arbetsmiljö, och innebär därutöver inte sällan stor ekonomisk skada. Som exempel uppskattar Svensk Handel att stölderna i detaljhandeln år 2023 översteg 10 miljarder kronor.
Lagen om tillträdesförbud infördes för att skydda butiksägare från brottslighet – men inte minst handeln har framfört att lagen inte fått den önskade effekten. Utredningen ska därför se över ett antal frågor om hur tillträdesförbuden kan bli effektivare, till exempel genom att butiksägaren själv ska kunna fatta beslut om vem som får vistas i deras butik.
- Vässa vistelseförbuden.
Preventiva vistelseförbud är ett verktyg som funnits i Polismyndighetens verktygslåda sedan 1 februari 2024, och innebär att en person som främjar brottslighet kan förbjudas från att vistas på en viss plats – exempelvis ett torg, en park eller en gågata. Enligt polisen har verktyget haft mycket positiva effekter på tryggheten: öppna drogscener har kunnat stängas, personrånen i centrala Göteborg har halverats och hederliga medborgare har tagit tillbaka kontrollen över torg och bostadsområden.
Poliser ute på fältet har samtidigt lyft ett antal förslag på hur vistelseförbuden kan vässas. Det handlar bland annat om den längsta giltighetstiden för ett vistelseförbud bör förlängas, om brottsbekämpande myndigheter bör kunna fatta beslut som gäller omedelbart och om beslut om vistelseförbud bör kunna delges genom husrannsakan. Även dessa frågor ses nu över.
Vi har hela tiden sagt att det kommer att ta tid att återupprätta tryggheten i vårt land. Men så länge vi håller takten uppe, och är redo att både pröva nya verktyg och vässa dem när det behövs, så är förändring möjlig.
Steg för steg ser vi till att göra det som krävs. Sverige ska bli tryggt igen.
Gunnar Strömmer, justitieminister (M)
Henrik Vinge, ordförande i justitieutskottet (SD)
Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson (KD)
Martin Melin, rättspolitisk talesperson (L)
