En kunglig titel skyddar aldrig mot skuld och skam
En kunglig titel skyddar mot mycket av det svåra i livet. Den vaccinerar dig vanligtvis mot arbetslöshet, lång väntan på en läkartid och bostadsbrist.
Som prins eller prinsessa behöver du inte fundera så mycket över hur stor elräkningen är eller att pendeltåget är försenat till jobbet.
Det är en ofattbar lyx att få leva i en sådan bubbla av trygghet och privilegier.
Men en titel skyddar inte mot klavertramp. Förr i tiden kunde kungar och deras barn komma undan både skandaler och lagbrott, men så är det inte längre. Som kunglig döms du inte bara av rättsväsendet utan även av folket.
Spanjorerna har i många år rasat över exkung Juan Carlos, 87, skandaler. Misstankar om mutbrott och korruption, älskarinnor och sviktande omdöme fick honom på fall och han abdikerade till förmån för sin son, kung Felipe. I dag lever han i exil i Abu Dhabi – och längtar hem.
Exkungen verkar ha varit besatt av pengar och makt. En kontrast mot hans första tid som regent då han bidrog till att Spanien blev en demokrati efter diktatorn Franco.
Det sägs att Juan Carlos hade 1500 älskarinnor och när saudiska kungahuset erbjöd honom en miljard kronor tackade han inte nej. ”Gåvan” lämnades över i samband med att spanska företag vann en upphandling av en snabbtågsjärnväg mellan Mecka och Medina.
När han 2012 reste till Botswana för att jaga elefanter med sin älskarinna exploderade ilskan hemma i Spanien. Landet befann sig i djup ekonomisk kris, och folket krävde förändring.
I dag tycks kungen ha tappat styrfart. Skandalerna har isolerat honom och han saknar sin familj. Abu Dhabi må låta lyxigt, men det är inte värt något utan kontakt med de som står honom närmast.
På ålderns höst har kungen kanske förstått vad som på riktigt gör livet rikt: familjen och vännerna.
Men spanjorerna har svårt att förlåta honom. Likaså sonen Felipe och hans fru Letizia.
I sina memoarer verkar exkungens stolthet inte ha påverkats av senaste årens nesliga degradering. Han sticker en dolk i svärdotterns rygg och gnäller över att sonen vänt honom ryggen. Boken, säger han, är ett försök att ta tillbaka den historia som ”stulits” från honom.
Kanske är exkungen så välvaccinerad mot livets svårigheter att han tror att boken kan tvätta bort både skandaler och skuld.
