Våga vara präktig och skippa julskinkan i år
Grisarna klättrar på varandra i panik
Sill, lax och gröt i all ära. Men för många svenskar är det fortfarande skinkan som har den självklara huvudrollen på julbordet. Griljerad, kokt eller rimmad. Hemlagad, färdigskivad eller inplastad från charkdisken. Alla har sin favorit.
Jag riktigt ser framför mig hur dreglet samlas i mungiporna när ni läser detta. Hur många av er som längtar till kvällen före julafton, då när den där första skinkmackan ska inmundigas med sötstark senap.
Men kanske går det att byta ut målbilden mot något annat?
I helgen avslöjade Aftonbladet nämligen vad som egentligen sker när grisarna offras så att svenskarna ska få sin julefrid. Och det är både cyniskt och otäckt.
Filmer inifrån ett av Sveriges största slakterier visar hur djuren – som sägs vara mer intelligenta än hundar – plågas ihjäl. Grisarna förs in i burar där koldioxid pumpas in. Detta för att göra dem medvetslösa, innan de hängs upp i krokar i taket där halspulsådern skärs upp.
Men just koldioxid är enormt plågsamt att andas in och används i slakterierna trots att djurskyddslagen förbjuder onödigt lidande. Med koldioxid sätter andnöden in direkt och paniken blir ofrånkomlig, enligt en forskare som Aftonbladet pratat med. Grisarna som står trångt börjar klättra på varandra i ren dödsångest.
Det värsta är att det är en onödig och utdragen plåga. Det hela kan ta över en minut. Allt för att det är en billig metod för slakterierna. Allt för att företagen ska kunna göra största möjliga vinst när svenskarna kräver sitt julkött.
Jag undrar om filmerna får svenskarna att tänka om i sitt julskinkefrossande. Varje år slaktas så många som 2,5 miljoner grisar. Bara runt jul äter svenskarna 5 500 ton skinka, helt absurda mängder.
Detta trots att det finns mycket annat på julbordet att äta och trots att det finns gott om bra vegetariska substitut för just skinkan.
Samtidigt vet vi att klimatet mår bättre om griskonsumtionen minskar. Och ett minskat fläskätande skulle förbättra svenskarnas hjärt- och kärlhälsa avsevärt.
Det säger sig självt att det bara är bättre djurskydd och mer etiska slaktmetoder som kan hålla skinkan kvar på julbordet för framtiden. Och då kanske köttet får kosta mer.
Här behövs en politik som tydligare belönar bra djurvård – något som måste få kosta. Det krävs fler kontroller, bättre reglering och kännbara sanktioner när slakterier inte håller sig till de lagar som finns.
Men tills det finns schysst skinka att köpa i varje mataffär är det bara för oss konsumenter att googla fram bästa recepten på senapsgriljerad rotselleri eller kålrot. Jag lovar er att slutresultatet kommer att smaka lika gott – både för gommen och samvetet.
