Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Kristersson är för tyst om hotet från Donald Trump

Köpenhamn tar bladet från munnen: USA är en fara

Donald Trump
Richard Herrey blev en typisk X-moderat
Richard Herrey blev en typisk X-moderat
33:49

Danmarks underrättelsetjänst pekar ut USA som en del av hotbilden mot landet. Det är första gången någonsin och en konsekvens av att Donald Trump hotat med att ta över Grönland. Han har inte uteslutit militärt våld.

I världen av i dag råder mer ”djungelns lag än regelbaserad världsordning” konstaterar man.

– Vi ser nu att de tre stora militärmakterna, USA, Ryssland och Kina, på sina olika sätt inte stöder den världsordningen, säger Thomas Ahrenkiel, chef för underrättelsetjänsten till tidningen Berlingske.

För Danmark handlar det om Grönland men även om handel och internationell lag. Just nu faller allt samman.

Sverige håller betydligt lägre profil. Utrikesministern mumlar om att saken analyseras. Ulf Kristersson byter helst ämne.

Enligt USA:s nya säkerhetsstrategi ska man nu stödja högerextrema partier i Europa i syfte att undergräva de etablerade demokratiska partierna. I Sverige kan sannolikt Sverigedemokraterna räkna med öppet eller förtäckt stöd.

Men en mindre uppmärksammad del är att USA utropar den västra hemisfären som sin intressesfär. Där ska man styra och ställa, oavsett vad de länder som ligger där tycker.

Grönland ligger i den västra hemisfären. För Danmark är därför USA:s nya säkerhetsstrategi sannolikt ett reellt hot.

Det kan tyckas orättvist, Danmark är trots allt en av USA:s mest lojala allierade. Men för Trump verkar det inte spela någon roll.

Kan Henrik Jönssons nya tv-satsning påverka valet?
Kan Henrik Jönssons nya tv-satsning påverka valet?
6:55

Norden har upplevt aggressiva stormakter genom tusen år av historia. De har söndrat och härskat, ockuperat och plågat människor.

Och vi har bråkat inbördes. En gång var vår del av världen ett ständigt slagfält. Den fjärde december högtidlighölls exempelvis minnet av slaget vid Lund 1676 som var ett av de värsta slagen i vår historia. Nästa år är det 350 år sedan.

Men Norden lärde sig. Vi förlät varandra. Vi byggde vidare på gemensam historia, på kultur och språk. På 1800-talet växte sig en rörelse för ett enat norden – skandinavismen – allt starkare.

Dåtidens ledare slarvade bort idéerna och 1900-talet tog en fasansfull vändning. Sovjet anföll Finland, Nazityskland ockuperade Norge och Danmark. Efter kriget gick halva Norden med i Nato.

I dag är vi återigen samlade i samma säkerhetspolitiska allians. Det är över 500 år sedan det hände förra gången. Det är något vi borde bygga vidare på.

Ett enat Norden vore en ekonomisk, geografisk och militär tungviktare. Även om man jämför med ett land som Ryssland. Var och en är våra länder små, men tillsammans har vi en arbetsmarknad, forskning och företag i världsklass.

Tillsammans skulle vi kunna bygga en starkt nordiskt ben i Nato, och i framtiden kanske även i EU. Det skulle göra oss mindre sårbara både mot tokiga amerikanska presidenter och rysk imperialism.

Ett första steg vore att den svenska regeringen tydligare backar upp Danmark. Köpenhamns intressen är också våra.

Det svaga muttrandet från Utrikesdepartementet börjar bli lite pinsamt.

Följ ämnen i artikeln