Avhoppen till SD visar Kristerssons svaghet
Står Bohlin och Forssell på tur?
I dag stod det klart att två moderata riksdagsledamöter lämnar partiet och går till Sverigedemokraterna. Beskedet kom efter att Arin Karapet och Marléne Lund Kopparklint petats från Moderaternas listor inför riksdagsvalet.
Det finns alltså sannolikt en hel del bitterhet bakom bytet. Men det säger också något om vart vinden blåser inom det borgerliga blocket.
En något bitter M-topp säger anonymt till ETC att de två avhopparna är rädda för att förlora sina arvoden och därför går till ”Soptippsdemokraterna” i stället. De flesta andra ser att det helt enkelt är i SD som kraften och energin inom högern finns i dag.
Global trend
Många har använt John F. Kennedys ord om att ”den som dumdristigt försöker rida på tigerns rygg till slut hamnar i dess mage.” Den amerikanske presidenten sa det i ett tal 1961 om diktaturer.
Men citatet passar lika bra för att beskriva utvecklingen under den högerpopulistiska våg som sköljt över världen det senaste decenniet. Republikanska partiets anpassning till Tea Party-rörelsen och senare Trumps MAGA-rörelse är de tydligaste exemplen.
I Sverige ser vi det i Ulf Kristerssons brutna löfte till Förintelseöverlevaren Hédi Fried. Det gjorde att Moderaterna kunde bilda Tidöregeringen med stöd av SD. Men det skedde till priset av det egna partiet. I dag tror få att M blir det största partiet på högersidan efter valet i höst.
Kristerssons svaghet
Ulf Kristersson är svagare och har inte i någon mätning haft högre förtroende än oppositionsledaren Magdalena Andersson. Jimmie Åkesson känner i stället medvind. Om Tidöregeringen får sitta kvar kan hans parti få runt hälften av ministerposterna.
Då är det inte konstigt att politiker som vill göra karriär byter till SD.
Varken Arin Karapet eller Marléne Lund Kopparklint har satt några större avtryck i riksdagen. Att de nu byter parti visar framför allt att gränsen mellan M och SD mest är formell.
Även Kristdemokraterna och Liberalerna låter i sin retorik som en mildare variant av SD. Det är en förklaring till att de mindre partierna på högersidan ligger nära fyraprocentsspärren. Skillnaderna är för små.
Varför rösta på ett litet parti med mindre makt när ett större parti säger nästan samma sak?
Forssell och Bohlin på tur?
Den stora frågan är när vi får se mer kända namn gå över till Åkessons parti. Johan Forssell och Carl-Oskar Bohlin ligger nära till hands. De målar redan i dag ofta upp Sverige i svart och vitt, där invandrare pekas ut som kriminella och en belastning. Lägg till deras vilja att ta strid i sociala medier.
De två avhoppen vi ser nu är troligen bara början. Det moderata skeppet tar in vatten, och Ulf Kristersson får nog framöver nöja sig med rollen som andrekapten.