Så blåser banken dig även när räntan går ner
Snyltar 6 miljarder om året – Svantesson låter det ske
Bankernas behandling av svenska folket de senaste åren saknar faktiskt motstycke. Sedan våren 2022 har det varit riktigt hårda tider. Då började inflationen stiga och med det följde snabba höjningar av Riksbankens styrränta.
Eftersom den privata skuldsättningen i Sverige är en av världens högsta blev slaget hårt. Många hushåll har haft det riktigt tufft.
Men för bankerna innebar höjd styrränta också en stor möjlighet. Genom att inte ge lika hög ränta på kundernas sparkonton som de själva tog ut på bolån svällde marginalerna. Vi pratar om hundratals miljarder. Vinstrekorden har avlöst varandra.
När inflationen och styrräntan sedan vände neråt igen så har inte bankerna i sin tur sänkt bolåneräntorna i samma takt. En ny kartläggning från jämförelsetjänsten Zmarta visar hur snitträntorna utvecklat sig hos landets största banker. Sedan 2024 har räntorna på bolån gått ner 2,09 procentenheter. Det är 0,14 procentenheter mindre än vad styrräntan sänkts.
6 miljarder mindre
Det är inga små summor vi pratar om. Skillnaden motsvarar cirka 6 miljarder om året. Det är pengar som borde gå till kunderna men som i stället stannar hos banken.
”Det är tydligt att bankerna valt att öka de egna marginalerna i stället för att hjälpa till och ta fullt ansvar för att vända en utdragen lågkonjunktur”, påpekar Charlie Tideman, ekonom på Zmarta.
Att bankerna kunnat göra så här beror på att de inte straffas. Räntemarknaden fungerar inte som den borde. Konkurrensen är för liten. Det är för krångligt att byta bank. Regleringarna är för slappa.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vet om detta. Hon har flera gånger beklagat sig över situationen. Ändå har hon inte gjort något för att skydda pressade hushåll.
Agerar hotfullt
Socialdemokraterna går till val på en rad åtgärder. Partiet vill göra det enklare att byta bank och förhandla räntor. Den statliga banken SBAB ska användas mer offensivt för att öka konkurrensen. Dessutom föreslås en tillfällig skatt på bankernas räntenetton för att minska incitamenten att roffa åt sig.
Hur har bankerna svarat? Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, varnar för att de kommer lägga kostnaderna på ”kunder, medborgare och för den delen väljare”.
Väljare? Spännande ordval. Det låter inte så lite som ett hot. Den sortens språkbruk är i sig en tydlig signal om vilken osund maktposition bankerna har.
S-ledningen, med ekonomisk-politiske talespersonen Mikael Damberg i spetsen, gör helt rätt i att sätta hårt mot hårt. Det tvingar Elisabeth Svantesson att bekänna färg. Vilka ställer hon sig bredvid, pressade hushåll eller hotfulla bankchefer?
