Nu dagdrömmer Åkesson om att bli statsminister
Försökte släta över partiets naziströtter i sitt tal
Jimmie Åkesson klev upp på Almedalsscenen efter vad som tillsynes varit en toppendag för honom. Han har nöjt vallats runt bland olika intervjuer i Visby. I dessa har han dagdrömt högt om att bli statsminister efter valet. I sitt huvud verkar han mer fokuserad på vilka chipsskålar han ska välja till skåpen i Sagerska än på sakpolitik.
Journalisternas frågor om tillståndet i landet verkar inte bekomma honom. Ekonomin går skit, arbetslösheten är skyhög, välfärden går på knäna och någon ny kärnkraft kommer inte börja byggas innan valet. Men det påverkar inte Åkessons humör.
Det går uselt för Sverige, men ledaren för det största partiet i Tidöstyret är kanonnöjd. Så kan man sammanfatta Sverigedemokraternas dag i Almedalen.
Falskt mantra
Men när han klev på scenen för att tala la han flinet åt sidan. Då skulle partimedlemmarna agiteras. De vanliga striderna skulle vattnas med mustiga och provocerande formuleringar.
”Den så kallade tredje statsmakten är nedlusad med vänsteraktivister”, mullrade Åkesson åt medierna.
Magdalena Andersson vill ”tvångsblanda” befolkningen och bussa skolelever för att bryta segregationen, är ett annat falskt mantra som SD-ledaren upprepar gång på gång.
Men det säger ju Socialdemokraterna att de inte alls vill, försökte Viktor Barth-Kron invända när Åkesson under dagen gästade Expressens scen.
Åkesson vet precis vilken sorts valrörelse han vill ha och kommer inte låta sanningen stå i vägen. I talet var han sedan ännu svulstigare. Där pratade han om ”den sociala ingenjörskonstens blodbesudlade altare.”
Slätade över SD:s historia
Den enda paus han gjorde i det ilskna överdramatiserade språkbruket var när han skulle prata om den vitbok Sverigedemokraterna ska presentera på torsdag. Då var minsann formuleringarna mjukare. Han bad om ursäkt för att det funnits en tid då hans parti ”huserade människor med antisemitiska föreställningar”.
Med tanke på att Sverigedemokraterna grundades av nazister är det en underdrift som heter duga. Ändå menade Åkesson att det ”inte präglade partiets politik”. Det är svårt att hitta mer överslätande ordval.
När vitboken väl presenteras på torsdag och allmänheten får chansen att läsa kan vi nog anta att Åkesson inte längre kommer befinna sig på plats i Visby för att vallas runt bland intervjumikrofonerna. Då kommer det inte finnas samma möjligheter för journalisterna att ställa frågor till honom om varför han själv valde att gå med i ett parti som fortfarande präglades så av antisemitism.
Så lägligt. Det är nästan som att SD-ledaren inte vill ha en klargörande diskussion och ta ansvar för vitbokens innehåll.
Nästa år är det val igen, avslutade Åkesson sitt tal – och menade att SD har det enkla budskapet att Sverige ska sättas först. Den som följer svensk politik just nu får nog snarare intrycket att den som partiet verkligen sätter först är Jimmie Åkesson och ingen annan.