Ekonomisk politik är som arabiska för Åkesson
Tom i blicken inför kalla fakta
Jimmie Åkesson är ointresserad av ekonomisk politik. Om det inte vore för att han leder det största partiet i regeringssamarbetet hade det kanske varit harmlöst. Men eftersom Sverigedemokraterna nu styr vad som blir faktisk politik tar Sverige stor skada.
I SD-ledarens huvud finns tydligen inte plats för annat än invandrare.
”Mitt politiska engagemang grundar sig inte i några procent upp eller ner på skatten eller bidragen”, skrev Åkesson i sociala medier under påsken. Om man översätter det från sverigedemokratiska blir lydelsen något i stil med ”jag skiter i tillväxt och hur folk har det ekonomiskt”.
Tom i blicken
De allra flesta har nog noterat hur taffligt Tidöregeringen hanterat de dåliga tiderna. I relation till jämförbara länder klarar sig Sverige uselt. Vår arbetslöshet är näst högst i EU. Tillväxten har varit i Europas bottenliga. Konkurserna slog rekord ifjol. Nyföretagandet är det lägsta sedan finanskrisen.
Många svenskar har det väldigt tufft. Åtta av tio ensamstående föräldrar oroar sig över sin ekonomi. En ny rapport från LO visar hur hushåll runt om i landet har mycket små marginaler. Över en halv miljon svenskar lever i materiell och social fattigdom.
Att Sverige presterar så dåligt borde vara en huvudbry för alla seriösa politiker. Men inte för Jimmie Åkesson. Det är som att informationen inte når fram.
Diskussionen om ekonomin verkar vara lika obegriplig för honom som arabiska.
I gårdagens avsnitt av ”30 minuter” intervjuades SD-ledaren av SVT:s Anders Holmberg. Frågor ställdes om den stigande arbetslösheten. Den beror på oanställningsbara invandrare, sa SD-ledaren.
Men titta på de här siffrorna som visar att arbetslösheten stiger bland inrikes födda, försökte då Holmberg. Det är som att det saknas frekvenser hos Åkesson. Radion bara brusar. Blicken är tom.
Struntar i siffror
Till slut mumlade Åkesson att vårbudgeten ju innehåller satsningar. Är det höjt ROT-avdrag han syftar på? Det vill säga mer av en skattereduktion som Riksrevisionen redan dömt ut som ett ineffektivt sätt att skapa jobb? Är det så Åkesson tror att svensk ekonomi ska ta fart igen?
Värt att påpeka är att Sverigedemokraterna i förhandlingarna om vårbudgeten insisterade på att det extra barnbidraget skulle slopas. De körde till och med över de andra Tidöpartierna för att få sin vilja igenom. Det hade både varit behövligt för många familjer men också bra konjunkturpolitik. Men så blev det inte.
Plötsligt var visst ”några procent upp eller ner på bidragen” viktiga i alla fall?
Den sorliga förklaringen är att SD i sin förvirrade föreställningsvärld nog ser åtgärden som ett sätt att pressa invandrargrupper. Som om fattigare barn skulle vara lösningen på något samhällsproblem. Maken till idioti får man leta efter.
Detsamma gäller det höjda återvandringsbidraget. Sverigedemokraterna ser nu till så att det höjs från 10 000 kronor till 350 000 kronor, trots att regeringens egna utredare menar att det inte kommer vara effektivt och kan leda till negativa integrationseffekter.
Det enda verkligt liberala med Jimmie Åkesson är hans förhållningssätt till siffror och vetenskap. Vem bryr sig om sådant när man kan gå på högerpopulistisk magkänsla?