Kristersson har sämre omdöme än Vatikanen
Påven ringde Gaza tills han dog
Folkmord, apartheid och etnisk rensning är de ord som experter och människorättsorganisationer använder. Många världsledare fördömer Israel i hårda ordalag. Den nyligen bortgångne påven tog tillfället i akt att dagen före han dog lyfta det stora lidandet för palestinier. Sveriges statsminister? Han famlar fortfarande.
Ingen mat, ingen elektricitet, inga läkemedel. Så ser Israels totala blockad ut i Gaza. I över 50 dagar har ingen nödhjälp fått komma in, medan Israel fortsätter bomba sönder civila mål. Sjukhus och sjukvårdspersonal ligger särskilt illa till – de punktmarkeras och skjuts ihjäl. Vår regerings svar är att neka sjukvård till patienter från Gaza, trots att Aleris och Karolinska universitetssjukhuset säger att de har kapacitet. Men EU:s vädjan till Sverige slås bort.
Ulf Kristersson har haft lätt att dansa efter Israels pipa, i bland riktigt lydigt när han pausade biståndet på grund av ”Hamaskopplingar” som aldrig kunde beläggas. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard träffar gärna sin israeliska motpart för att fördjupa samarbetet. Regeringspartiet Kristdemokraterna åker gärna på resor och besöker bosättarorganisationer i Palestina. ”Organisationer” är för övligt ett ganska mesigt ord när de klassas som extremister och använder sig av terrordåd för att fördriva palestinier från deras mark.
Kristdemokraterna i Sverige har med andra ord knappast jublat åt påve Franciskus engagemang i Gaza, och de har absolut inte tagit efter. Varje kväll ringde påven den katolska församlingen i Gaza, fram till sina sista timmar i livet.
Påve Franciskus skulle nog inte vara särskilt imponerad av varken vår regering eller de svenska kristdemokraterna. Många högertokar i världen gläds snarare åt hans död. ”Idag skedde stora skiften i det globala ledarskapet. Ondskan har besegrats av Gud” skrev republikanen Marjorie Taylor Greene på X samma dag som påven dog.
Överhuvudet för katolska kyrkan är kanske inte den bästa måttstocken vad gäller värderingar alltid. Men just därför är det intressant att Sverige, det land som för bara ett par decennier sedan gärna såg sig som världens moraliska kompass, plötsligt är sämre än Vatikanen på att erkänna mänskliga rättigheter.
– En del i kyrkan tycker att Franciskus har lagt för stor tonvikt vid kärlek, tröst, stöd för fattiga människor och för flyktingar, säger Ulla Gudmundson som varit Sveriges ambassadör vid den Heliga Stolen (Vatikanen) till tidningen Altinget.
För mycket stöd till fattiga och flyktingar kommer man aldrig anklaga Kristersson för. Inte heller att stå upp för mänskliga rättigheter eller fördöma pågående krigsbrott.
Kanske kunde han ha lärt sig något av påve Franciskus.