Sveriges frysta stöd skadar tusentals i Gaza
Intervju med UNRWA:s chef: ”Det är väldigt sorgligt”
Biståndsminister Benjamin Dousa (M) beskrev Gaza som helvetet på jorden i SVT:s "Agenda" i söndags. Trots det har den svenska regeringen som enda land i EU stoppat biståndet till FN-organisationen UNRWA sedan januari förra året.
Israels blockad av import av livsmedel, mediciner och förnödenheter i mer än två månader har lett till en fullskalig humanitär katastrof. UNRWA har varit aktiv i Gaza i 75 år. De har i decennier tillhandahållit en stor del av infrastrukturen för utbildning, sjukvård och matleveranser.
Nu är deras lager tomma.
Sverige har historiskt sett varit en av de viktigaste givarna till UNRWA. Men sedan förra hösten har Tidö-partierna stoppat stödet till FN-organisationen. Det började med att den svenska regeringen pausade biståndet efter Israels anklagelser om att UNRWA-anställda hade varit inblandade i terroristattacken den 7 oktober.
Tolv av 12 000 anställda avskedades innan utredningarna ens var avslutade.
En oberoende utredning har visat att flera av anklagelserna saknade bevis eller var grundlösa.
Detta fick den stora majoriteten av länderna att återuppta biståndet till UNRWA. Sverige är nu det enda landet i EU som fortfarande har pausat utbetalningarna. Socialdemokraterna är skarpt kritiska till beslutet.
– Att Sverige som enda land inte ger stöd till Unrwa är skamligt. I stället borde den svenska regering återuppta stödet, har Magdalena Andersson sagt.
Sam Rose är tillförordnad chef för UNRWA i Gaza. I en intervju med Aftonbladets ledarsida kallar han den svenska regeringens beslut för "tragiskt".
– Sverige har varit en av våra största och mest pålitliga givare. Det är tragiskt. Argumenten för att dra tillbaka stödet håller inte. Vi är den enda aktören som kan tillhandahålla grundläggande tjänster i stor skala, såsom utbildning, hälsa och skydd i Gaza.
När jag pratar med Sam Rose har han inte kunnat resa in i Gaza sedan mars i år. Allt sedan dess har inga internationella UNRWA-anställda tillåtits att resa in i området.
– Under vapenvilan i januari började folk reparera sina hem, skolor öppnade. Men sedan återupptogs bombningarna. Hoppet som människor hade byggt upp försvann. De sista veckorna jag var i Gaza var brutala, säger han.
Har du upplevt en allvarligare humanitär kris än den i Gaza idag?
– Nej. Med tanke på dess omfattning och varaktighet är det otroligt svårt. Det borde egentligen vara relativt enkelt att distribuera bistånd, med tanke på geografin och logistiken – alla vet var människorna finns. Men nej, jag har inte upplevt något liknande.
På söndagen avgick Jake Wood som chef för Gaza Humanitarian Foundation. Han skulle leda den USA- och Israelstödda planen för humanitärt bistånd till Gaza. Wood motiverade sitt beslut med att uppdraget inte var möjligt att genomföra "utan att kompromissa med grundläggande humanitära principer som neutralitet och oberoende".
Hur reagerade du på Jake Woods plötsliga avgång från Gaza Humanitarian Foundation?
– Det som var slående var att de skäl han gav till att det inte fungerade var precis de argument som FN har använt i veckor – att modellen är ogenomförbar. Hans uttalanden stödde faktiskt FN:s och den humanitära organisationens ståndpunkt. Samtidigt var kaoset kring hur avskedet kommunicerades fullständigt galet. Det skapar förvirring och panik, säger Sam Rose.
Jake Wood sa att han var bestört över hungersituationen i Gaza. Han lät nästan förvånad?
– Jag kan inte riktigt kommentera hans personliga övertygelser. Jag är inte säker på vad som har förändrats eftersom vi har sett samma bilder i media i över ett och ett halvt år. Men jag välkomnar hans tydliga ståndpunkt som återspeglar våra egna farhågor och röda linjer.
– Allt med den här modellen känns som om den avsiktligt har utformats för att skapa förvirring och osäkerhet – en fullständig fantasi medan förhållandena försämras varje dag för befolkningen.
Vad har er personal i Gaza möjlighet att göra idag?
– Våra 12 000 anställda gör sitt yttersta – sjukvård, psykosocialt stöd, utbildning, sophämtning, vattenproduktion och distribution. Men vi kan inte distribuera någonting. Våra lager är tomma. Vi har hjälpt Gaza i 75 år – men nu vet vi inte när nästa matleverans kommer.
Vad innebär det för UNRWA att Sverige har pausat sitt stöd?
– Sverige har varit en av våra största och mest pålitliga givare och har tillhandahållit viktigt ekonomiskt och politiskt stöd . Det är väldigt sorgligt. Det som gör det ännu svårare är att argumenten att UNRWA inte längre kan verka på plats inte håller. Vi är den enda aktören som kan tillhandahålla grundläggande tjänster som utbildning, hälsa och skydd i Gaza.
– Andra FN-organ och icke-statliga organisationer är beroende av UNRWA för att leverera sitt stöd. Så det svenska tillbakadragandet av stödet skadar fler utsatta människor i Gaza.
Sveriges biståndsminister säger att biståndet kan kanaliseras via andra organisationer, som exempelvis World Food Programme?
– WFP är utmärkta på mat, men de har inte våra nätverk, inte vår registrering, inte vår kapacitet.Situationen är så desperat att vi måste använda alla kollektiva resurser som står till vårt förfogande för att möta behoven. Och för saker som tält, filtar – det är bara vi som gör detta i stor skala. Ingen annan har den operativa kapaciteten i Gaza.
Har ni försökt påverka den svenska regeringen?
– Ja, vi har haft flera möten och informerat ministrarna. Men det verkar som att beslutet redan var fattat. Det är sorgligt, särskilt eftersom Sverige historiskt sett har varit en ledande röst för oss.
Hur är det med anklagelserna mot UNRWA?
– Vi har varit mycket tydliga i att fördöma alla anklagelser, vilka om de bevisas är mycket allvarliga. Men vi har agerat snabbt – avskedat personal, genomfört oberoende granskningar. De flesta givare, förutom Sverige och USA, har återupptagit stödet.
– I april drog en oberoende granskning av hela UNRWA – utförd av tre välrenommerade forskningscentra, inklusive Raul Wallenberg-institutet i Sverige, under ledning av den tidigare franska utrikesministern Catherine Colonna – slutsatsen att UNRWA ”har en mer utvecklad inställning till neutralitet än andra liknande FN- eller icke-statliga organisationer”.
– Organisationen har börjat genomföra rekommendationerna från granskningen och är helt engagerad i dem. Vi är öppna för utredningar, men vi behöver samarbete – vi är inte en stat med underrättelsetjänster. Vi måste separera handlingarna hos ett mycket litet antal anställda, av en arbetsstyrka på 30 000, och organisationens arbete som helhet.
Hur bedömer du det internationella samfundets ansvar för konflikten?
– Det är en tragedi att detta har fått fortsätta så länge. Det verkar som att ingen grymhet är tillräcklig för att ändra världens åsikt. Detta riskerar att föda mer radikalisering och hat, fler Hamas-krigare. Det är svårt att förstå hur detta kan vara i någons intresse.
Vad hoppas du på de kommande sex månaderna?
– En verklig vapenvila, frigivning av gisslan, att hjälp kan komma in. Att det inte blir ytterligare en tillfällig paus utan en verklig politisk lösning som kommer att skydda palestiniernas och israelernas liv och framtid. Gaza förtjänar fred, och vi måste göra allt vi kan för att säkerställa att detta blir det sista kriget, säger Sam Rose.
