Magdalena Andersson måste göra en Gyökeres
Ge oss en offensiv röd politik
Efter söndagens Agenda i SVT står det klart att det inte blir något rödgrönt lagbygge på vänstersidan.
Vänsterledaren Nooshi Dagostars öppna invit avvisades bryskt av Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist. Även Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin avvisade tankarna på något slags djupare uppvisning av enighet bland de rödgröna.
Det är förmodligen dumt, men nu är det som det är.
Precis som det svenska herrlandslaget i fotboll avgjorde i sista försöket mot Polen i tisdags kväll och tog sig till VM önskar naturligtvis Tidö-gänget att Ebba Bush ska kunna vända spelet och avgöra på en sen hörna i slutminuten. Tillåts valrörelsen handla om regeringsfrågan kan det mycket väl bli så. Riksdagsval i Sverige blir ofta jämna.
Står Magdalena Andersson där som valvinnare över Tidö-partierna i höst kommer regeringsfrågan lösa sig.
Men om mandatperioden hittills varit en kamp om att kritisera en synnerligen passiv och usel högerregering som misshandlat en lågkonjunktur och låtit välfärden och de ekonomiskt svagaste hushållen ta smällarna, måste de fem månader som återstår till valet handla om eget spel med egen skarp, röd sakpolitik.
Socialdemokraterna måste göra som herrlaget, byta ut några spelare mot slutet, för pigga ben på plan. Och så måste den rödgröna regeringsbildaren ha sakpolitik. För om de andra vill snacka vem tar vem, måste Magdalena Andersson kunna kontra med populära sakfrågor. Frågorna finns där, både i partiets reformlåda men också i fackföreningsrörelsen.
Handelsanställdas förbund visade i en undersökning att var fjärde handelsanställd hade avstått tandvård av ekonomiska skäl och 95 procent tyckte tänderna skulle omfattas av samma skydd som kroppen. Även Seko har drivit frågan. En tandvårdsreform är en game changer.
LO presenterade i veckan en stor pensionsreform som skulle höja pensionerna med 2500 kronor i månaden för en undersköterska. LO-förslaget är fullt genomförbart och skulle skaka om valrörelsen och få den att handla om arbetarklassen.
Lägg till avskaffat karensavdrag som sossarna redan driver och ett konkret förslag om att rensa ut vinster i välfärden med bibehållen valfrihet. Kombinera med stöd till 100 000 nya hyresrätter med rimliga hyror, förbud mot marknadshyror och stöd till ny grön industri – som kan häva den kris som nu rullar in i stål- och pappersindustrin ger energi.
Krydda det med en liten låg skatt på de 1 procenten rikastes förmögenheter så blir det strid om ekonomisk-politiska sakfrågor.
Regeringsfrågan tar man sen. Förhoppningsvis ur en styrkeposition utan Centern. Allt kan funka. Utom att sitta på händerna.