"Kristersson missar hur Danmark har lyckats"
Lawen Redar (S) om ekonomin, segregationen och ”woke”-debatten
RINKEBY Att framföra sin egenskrivna poesi eller sjunga inför en nobelpristagare i litteratur är inte det enklaste. Än mindre med 30-talet kameror hovrandes över en. Men det var precis vad elever från Enbacksskolan och Askebyskolan gjorde i Rinkeby bibliotek. Sydkoreanska pristagaren Han Kang var imponerad under sitt besök morgonen efter Nobelbanketten.
Aftonbladets ledarsida möter Lawen Redar i biblioteket. Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson. Hon har lett en av de elva arbetsgrupper som partiet tillsatt för att utveckla framtidens politik. Hennes rapport, den om segregationen, har fått överlägset störst uppmärksamhet.
När utkastet till ett nytt socialdemokratiskt partiprogram presenterades i november stod hon bredvid Magdalena Andersson på pressträffen.
Att Redar är ett framtidnamn för Socialdemokraterna är alla överens om.
Vill skapa tillhörighet
Efter elevernas program pratar vi med Fardosa Omar som är verksamhetschef för Folkets hus i Rinkeby. Hon beskriver en verklighet där skolorna inte ens kommer nära att räcka till. Läxhjälpen i Folkets hus gör sitt för att bidra, men utmaningarna är stora.
Områdespolisen på plats i lokalen berättar om svårigheter att samarbeta med religiösa friskolor.
Lawen Redar betonar vikten av att få ner arbetslösheten. Men vill på detta addera bristande normer till problembilden.
– Vår rörelse är van vid att prata klass men inte kultur. Men vi kommer inte runt det. Känner man tillhörighetskänsla till ett samhälle om man inte behärskar majoritetsspråket och fått samhällsorientering kring värderingar och kultur? Det gör man inte.
De reformförslag som Redars arbetsgrupp presenterat drar åt tre håll.
Det första är att kraven på människor att integrera sig ska skärpas. Det handlar till exempel om aktivitets- och språkplikt för personer som har försörjningsstöd och språkkrav för anställningar inom välfärden.
Det andra är att marknadsinslagen ska drivas ur svensk skola och utbildningsväsende.
Det tredje är en stor materiell upprustning. Staten ska ta ansvar för sådant som att bygga bort segregation, rusta SFI och säkerställa välfärdens finansiering.
Att S-ledningen är redo att skärpa integrationskraven har de som följt debatten sannolikt blivit varse om. Efter långa uppslitande interna strider är också partiet nu enat om göra sig av med marknadskrafterna i skolan.
Men resurserna, däremot. Klarar S-ledningen verkligen att leverera dessa? Än så länge finns få indikationer på att den ekonomiska politiken kommer att räcka till.
Är inte risken stor att resultatet i slutändan blir större krav på individen att integrera sig utan att samhället gör de satsningar som krävs för att fler ska kunna nå upp till dessa?
– Båda delarna måste till. Kultur och värderingar bygger på vilka materiella förutsättningar man har, det är min grundanalys.
Hur ska S ha råd?
Under hösten har S-ledningen gjort upp med högern om nya strama budgetregler. Det uppdaterade ramverket kommer fortsatt stoppa staten från att låna till investeringar som samhället behöver.
Hur en framtida S-ledd regering på samma gång ska kunna finansiera välfärden, bygga bort segregationen, bekämpa gängkriminaliteten, rusta försvaret och genomföra klimatomställningen är svårt att se framför sig idag.
Lawen Redar vill att partiet på kongressen i maj pekar ut flera stora samhällsprojekt som kan finansieras utanför budgetreglerna.
Det låter som en annan ton än den Magdalena Andersson har i frågan.
– Jag tycker inte jag säger något annorlunda.
Redar har diskuterat detta med Andersson, berättar hon.
– Jag kanske är lite mer öppen om att vi behöver fler större projekt utanför ram.
En annan väg att möjliggöra större investeringar och integrationsinsatser är skattehöjningar. Inte minst på kapital, betonar Redar. Hon vill utöver bankskatt att partiet nu överväger arvs- och gåvoskatt och skärpta 3:12-regler. Även tillbakarullningar av jobbskatteavdrag för höginkomsttagare.
– När jag säger så här kommer Timbro ha långa trådar om mig på X.
– Vi har centraleuropeiska nivåer på skatterna men svenska socialdemokratiska välfärdsambitioner. Det håller liksom inte.
De nordiska grannländerna har enligt Redar en situation som skiljer sig från Sveriges. De har inte privatiserat sönder offentlig sektor och har ett annat skatteintag.
– Ulf Kristersson vill använda Danmark i alla sina exempel men aldrig i fråga om skatten. Hur tror han danskarna har råd?
Mindre woke
När det nya utkastet till partiprogram presenterades beskrev Lawen Redar det som ”väldigt lite woke och väldigt mycket materialism”.
– Det där flög, ler hon.
Med ”mindre woke” menar Redar att partiet tydligt måste beskriva utmaningarna med integrationen så som de faktiskt ser ut. Hon upplever att hennes rapport mötts med en ovilja att prata klarspråk om demografi och kultur. Det har till och med funnits en kritik mot att ens peka ut utsatta områden.
– Man får inte hyllningar när man beskriver konsekvenserna av en väldigt liberal migration och accelerering av segregation.
Med den diskusson Redar väckt hoppas hon nå fram till en lösning hon kallar ”integration på materiell grund”, som hon ställer i kontrast till högerns försök att sortera ut och åstadkomma återvandring.
Om hon får se en socialdemokrati som går fram med en ekonomisk politik som möjliggör hennes reformlista återstår att se. Men hon är hoppfull.
– Om vi har ett reformutrymme på 100 miljarder om året kan vi rusta försvaret, investera i välfärden och bryta segregationen i det här landet.
