I Tyskland har högern nu släppt alla hämningar
Attentatet i München blev snabbt ett politiskt slagträ
EIMSBÜTTEL Ljuset tänds och dörren öppnas.
– Detta är inget överfall. Jag heter Wolfgang Schmidt och kommer från SPD, får jag störa?
Kvinnan med handen på dörrhandtaget skiner upp.
– Jag har redan röstat på SPD, på Herr Schmidt.
– Det är jag som är Schmidt, försöker kandidaten igen och sträcker fram ett flygblad med sin bild på, men kvinnan har redan slutat lyssna. Hon vill prata istället.
Wolfgang Schmidt lyssnar vänligt, kvinnan vill prata om trafiken.
Det är Socialdemokratiska SPD som valkampanjar i stadsdelen Eimsbüttel i Hamburg. Valet hålls 23 februari, på söndag och Wolfgang Schmidt är kandidat till förbundsdagen, Tysklands parlament.
Han har absolut ingenting med trafiken på gatan att göra.
Till vardags är Schmidt minister i den tyska regeringen och förbundskansler Olaf Scholz högra hand. Bland annat som chef för mäktiga Bundeskanzleramt, den tyska motsvarigheten till Statsrådsberedningen.
– Men jag är inte så känd bland väljarna, säger han med ett urskuldande leende.
Jag följer fotarbetet i SPD:s valkampanj i Hamburg ett par dagar. I andra änden av landet, i München i Bayern, kör en attentatsman in sin bil i ett fackligt demonstrationståg. 36 människor är skadade varav två livshotande. Det gör valkampanjen tung och samtalen svåra. Men demokratin får inte ta paus, inte låta sig störas.
Friedrich Merz lånar ur Donald Trumps spelbok, den populistiska spelboken, säger Wolfgang Schmidt.
Hamburg är Olaf Scholz hemmaplan. Här var han borgmästare innan han blev regeringschef och partiorganisationen är väloljad.
Hittills har man knackat på 16000 dörrar bara i Eimsbüttel. Och affischer med Wolfgang Schmidts ansikte sitter uppsatta precis överallt.
– Vi kommer att vinna här i Hamburg, det är jag övertygad om, säger Dafina Berisha, som är kandidat till kommunfullmäktige och ledare för ungdomsförbundet Jusos i Hamburg.
Det är hon som har organiserat kvällens dörrknackning. Och flera från just Jusos har slutit upp.
Detta är Socialdemokraternas hjärtland.
Men i övriga Tyskland ser det rejält illa ut. Kristdemokraterna i CDU/CSU är dubbelt så stora i opinionsmätningarna och även högerextrema AFD ligger före SPD.
Om valet var idag skulle CDU-ledaren Friedrich Merz bli ny förbundskansler.
SPD har bjudit in till öppet möte på den privata teatern Hamburger Kammerspiele. Wolfgang Schmidt ska intervjuas på scen av den kände journalisten Ulrich Wickert. I baren serveras öl, vin och mineralvatten.
Det märks att valet närmar sig, redan 40 minuter före utsatt tid börjar människor samlas. Det blir helt fullsatt.
Ulrich Wickert vill prata om Wolfgang Schmidts uppväxt i Hamburg men publiken vill helst prata politik.
En äldre man föreslår att Olaf Scholz borde få nobelpris för att Rysslands krig mot Ukraina inte har eskalerat. En annan vill göra reklam för en ny bok han har skrivit, ”Fallgrop skuldbroms” heter den.
Skuldbromsen är tysklands motsvarighet till Sveriges finanspolitiska ramverk som förhindrar en mer expansiv ekonomisk politik. Och precis som i Sverige höjs många röster i Tyskland för att man ska låna till investeringar för att få fart på tillväxten. Wolfgang Schmidt håller med.
– Inga andra länder har en skuldbroms som vi, säger han.
En kvinna i publiken frågar varför så många unga röstar på AFD?
– Man skulle kunna kalla AFD för polariseringens entreprenörer. De splittrar och skapar konflikter i samhället. När reallöner sjunker och priser stiger ser de sin chans.
Det blir många frågor om Ukraina, matpriser, tillväxten, energipolitik och regeringsfrågan. Efteråt vill alla fortsätta prata.
Om Wolfgang Schmidt blir vald återstår att se. Självklart är det inte. Förra gången slog De gröna SPD i just denna valkrets med 400 röster. Och sedan dess har valsystemet ändrats för att minska förbundsdagens storlek.
Det politiska samtalet hårdnar allt mer, blir brutalare.
– Jag är faktiskt djupt oroad, säger Wolfgang Schmidt i en paus, någonting hände för två veckor sedan i tysk politik. Innan skulle jag ha sagt att det fanns en gräns även för CDU mot AFD. Nu vet jag inte längre.
Den 29 januari försökte CDU driva igenom ett uttalande om ny migrationspolitik i förbundsdagen. De vägrade kompromissa med övriga etablerade partier och röstade istället tillsammans med AFD.
Det var första gången någonsin.
”En historisk dag för Tyskland, en seger för demokratin” twittrade AFD-ledaren Alice Weidel efteråt.
– Om opinionssiffrorna blir valresultat så kan Tyskland kastas ut i en kris. Jag tror det kommer att vara svårt att övertyga SPD:s medlemmar om en ny stor koalition med CDU. Kommer CDU då att vända sig till AFD?
I Tyskland har stora koalitioner mellan CDU och SPD varit ganska vanliga. Men enligt SPD:s stadgar krävs numera att alla medlemmar får rösta innan ett sådant avtal kan gå igenom.
Och med en ökande polarisering blir det allt mindre troligt.
– Friedrich Merz skulle sannolikt kunna bli vald till kansler med AFD:s röster, för att få bort Olaf Scholz. Men hur skulle han sedan regera?
Frågan känns bekant. Från tiden innan Tidöavtalet. Och vi vet hur det slutade då. Har Friedrich Metz sneglat mot Stockholm?
Har vi otur går tyskarna samma väg som USA, där polariseringen i praktiken gjort både samarbete och dialog över blockgränsen nästan omöjligt. Wolfgang Schmidt tycker att CDU:s hårda retorik, nästan demonisering, mot Olaf Scholz och SPD i valrörelsen är ett varningstecken.
– Friedrich Merz lånar ur Donald Trumps spelbok, den populistiska spelboken, säger Wolfgang Schmidt.
Merz verkar vara i gott sällskap. Även AFD har släppt alla hämningar. Valrörelsens sista vecka ser ut att bli en tävling i skamlöshet.
Tyskland kan snart få sin egen version av Donald Trump. På det ena eller andra sättet.
EIDELSTEDT På Café Steedt har en liten skara samlats långt efter mörkrets inbrott. Wolfgang Schmidt äter en sallad medan han pratar. Frågorna är de samma, energi, Ukraina och hotet från extremhögern. Men även djurskydd och bostadspolitik för unga.
Och om att allt har blivit så dyrt.
– Vi har ökat minimilönen till 12 euro. Det höjde direkt lönen för sex miljoner människor. Nu vill vi höja den till 15 euro. Vi har tagit Tyskland genom energikrisen, priserna är tillbaka på nivån innan Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, säger Wolfgang Schmidt.
Han tänker inte ge sig. Han tänker köra in i kaklet.
Tills vallokalerna stänger.
Efterhand kommer allt fler uppgifter fram om attentatet i München. Omfattningen är oerhörd. En tvåårig flicka är bland de skadade och den misstänkte gärningsmannen asylsökande från Afghanistan. Möjligen finns ett islamistiskt motiv.
Attentatet kommer att få stor politisk betydelse med bara en dryg vecka kvar tills vallokalerna stänger. AFD har redan börjat använda det som politiskt slagträ, och kräver svar på varför den misstänkte gärningsmannen inte utvisats.
Utanför har det börjat snöa. Som ett tecken. Det tyska landskapet blir allt mer svenskt.
