Du får betala för sänkt skatt med sämre hälsa
Svantesson sviker alla som blir sjuka
Publicerad 2025-09-25
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Trots att sjukvården är bland väljarnas viktigaste valfrågor, väljer Tidö-regeringen att skära i den. I veckan kom högerns budget, och den är inte populär bland de som arbetar inom vården. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro håller inte tillbaka i sin kritik.
– De säger att det är en satsning, men vi ser att de väljer att lägga 2 miljarder mindre på vården i den här budgeten än för 2025. Svenska folket får mer i plånboken, men betalar priset med sin hälsa, säger Ribeiro till Vårdfokus.
Men det är inte ens alla svenskar som får mer i plånboken. De största skattesänkningarna riktar sig framförallt till de med störst inkomster. För att sätta alla pengar i perspektiv: 30 miljarder kronor kommer 2026 gå till ännu ett jobbskatteavdrag. 3,5 miljarder går till hälso- och sjukvården. Det behövs inget mattesnille för att förstå vilket slag det är mot vården.
De som redan kämpar med plånboken och hälsan har redan fått en smäll av den här regeringen. I somras höjdes högkostnadsskyddet från 2900 till 3800 kronor. Det är en smäll en del sjuka inte kan ta. Risken finns att de som behöver sina mediciner helt enkelt struntar i att hämta ut dem, för de har inte råd. Men den svenska folkhälsan är knappast prioriterad för regeringen.
Lotta Håkansson är ordförande för Reumatikerförbundet, Sveriges största patientorganisation.
– Ett löfte om att återställa högkostnadsskyddet hade varit mycket välkommet”, säger Håkansson i ett pressmeddelande.
Regeringen försöker rädda sig själva med att strössla lite ”korta-köerna”-pengar på vården. Men inte ens det klarar de av att göra på rätt sätt, om vi ska tro facken.
– Det är förvisso bra att regeringen satsar på att korta köerna. Men som vi påtalat tidigare är engångsinsatser riktade mot utvalda diagnoser inte det mest ändamålsenliga sättet, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale till Dagens Medicin.
Det klingar falskt när finansminister Elisabeth Svantesson pratar om ”satsningar” när det egentligen handlar om nedskärningar, skattesänkningar och felriktade insatser. De som betalar det högsta priset kanske inte är de som Svantesson äter sina middagar med. Kanske blir det på så sätt lättare att strunta i dem som har det tuffast.
Den här skeva fördelningspolitiken och nedskärningarna inom vården märks på svenskars inställning till vården. Förtroendet minskar, samtidigt som hälsoklyftorna ökar.
Då är det inte läge att lämna sjukvården att förblöda.
