Nu blåser banken dig på räntepengar igen
Svantessons teater är en pina att se
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har inte direkt gjort sig känd som storbankernas och matjättarnas fasa. Mandatperioden har varit en lång och dråplig uppvisning i konsten av vika ner sig.
Swedbank, Ica, SEB, Axfood och de andra oligopolaktörerna har länge utnyttjat den dåliga konkurrensen på sina respektive marknader. Räntor har höjts oskäligt. Matpriserna har inte pressats som de borde. Grova överträdelser har skett på pressade hushålls bekostnad.
Medan resten av Sverige har kämpat sig igenom en kostnadskris har banker och matkedjor gjort rekordvinster.
Höjer i förväg
Varje gång maktmissbruket uppdagas sker alltid samma skådespel. Svantesson går ut och skäller lite håglöst i media, men lyfter sedan inte ett finger för att faktiskt göra något åt situationen.
Nu har det hänt igen. Flera storbanker har valt att höja sina rörliga bolån. Swedbank och Nordea meddelade i går att de lägger på 0,15 procentenheter.
Höjningarna sker ”i förväg”. De rörliga bolånen följer nämligen i regel Riksbankens styrränta. Men Erik Thedéens senaste besked är att den fortsatt hålls oförändrad. Storbankerna räknar med att Irankriget kommer att leda till inflation, som framöver leder till att Riksbanken agerar. De passar helt enkelt på att klämma åt hushållen lite extra innan det beslutet tas.
Stigande marknadsräntor och det osäkra omvärldsläget gör att bankledningarna vill bredda marginalerna. De hundratals och åter hundratals miljarder de redan gjort i vinst de senaste åren räcker visst inte.
”Tondövt”
Svantesson har lämnat sina sedvanliga beklaganden.
– Jag tycker att det är tondövt. Det skadar förtroendet för dem – och det drabbar människor som haft det tufft under ganska lång tid. Det tycker jag är stötande, sade hon i går om bankernas agerande.
Även Riksbankschef Erik Thedéen har ställt sig frågande till varför de gör den här förändringen utan att parallellt också höja räntan på kundernas sparkonton.
Många minns säkert att samma sak skedde i höstas när styrräntan var på väg ner. Då valde storbankerna att inte sänka sina rörliga boräntor med lika mycket.
Även då sa Svantesson att det var ett beteende som ”sticker i ögonen”.
Hur många vändor till av denna teater ska vi behöva utstå?
Måste agera
Vad väntar regeringen på? Sänk avkastningskraven och använd den statliga banken SBAB för att pressa räntorna. Inför en specifik skatt på bankernas räntenetton för att skapa incitament att minska skillnaderna i villkor mellan pengar som kunderna lånar och sätter in på sparkonton. Gör det enklare att byta bank så att bolånetagarnas makt ökar.
Det finns en rad åtgärder att ta till – dags att agera.
Vice riksbankschef Per Jansson sa i går till SVT att bankernas förhandshöjningar faktiskt kan påverka Riksbankens beslut framåt.
– Det har viss betydelse att man höjer sina räntor nu trots att inte vi har höjt styrräntan. Det innebär att det allmänna ränteläget, som ligger som bottenplatta i våra prognoser framöver, påverkas. Det kan i förlängningen påverka konjunkturprognos, inflationsprognos och även vår egen ränteprognos.
Det som potentiellt är på väg att hända är att alltså storbankerna i viss mån tar kontroll över penningpolitiken. De verkar kunna påverka den utifrån sina egna ekonomiska intressen.
När ska detta maktmissbruk få ett slut?