Nya betygssystemet borde få underkänt
Regeringen vågar inte göra skolan rättvis
I veckan tog skolminister Lotta Edholm (L) emot en ny betygsutredning. Den föreslår att de nuvarande betygen från F till A ersätts av en tiogradig skala.
Betyget F som gett underkänt skrotas helt, och det är bra. Nu får även de med snittvärdet 1, som har varit närvarande i skolan, möjlighet att läsa vidare.
Utredaren Magnus Henrekson menar att hans förslag ska göra betygen mer likvärdiga i hela landet.
Sverige sticker ut
Orsaken till att ett nytt betygssystem har efterfrågats är flera. Förra året gick 15 procent av alla niondeklassare, drygt 20 000 ungdomar, ut grundskolan utan fullständiga betyg i alla kärnämnen. Det gör att de inte kan söka vidare till gymnasiet. Sverige sticker ut i EU där snittet för andelen obehöriga ligger runt fem procent.
Är svenska barn dummare än övriga Europa?
Knappast.
Däremot har Sverige det objektivt dummaste skolsystemet. Detta eftersom vi har en marknadsskola som tillåter skolor att plocka ut vinster på bekostnad av kvaliteten. Men marknadsskolorna har också skapat en otäck men väntad avart – glädjebetyg.
För vinstdrivande skolor är höga betygssnitt en viktig del i marknadsföringen. Det lockar fler kunder, det vill säga elever.
Plåster på såren
Prestigeskolan Handelshögskolan i Stockholm har reagerat mot glädjebetygen. Där krävs numera också ett högskoleprov på över 1,25 i provresultat för att bli antagen.
Att marknadsskolan har bidragit till ökad skolsegregation är ytterligare ett problem.
Men att göra skolan mer likvärdig i grunden är inte Tidöregeringen intresserad av. Istället gör de allt de kan för att behålla ett orättvist system, men sätter lite nya plåster på såren för syns skull.
I det nya betygssystemet föreslås att nationella prov ska spela en större roll. I dagsläget baseras elevers meritvärde endast på de betyg som lärarna sätter. I framtiden kommer värdet till 30 procent avgöras av resultaten på de nationella proven.
Det är tråkiga nyheter för framför allt barn med npf-diagnoser som ofta har svårt att klara just provdelen i skolan.
Glädjebetyg kvar
Men utredningen menar att de nationella proven kommer att kunna avslöja glädjebetygen.
Frågan är om skammen som verktyg verkligen biter på marknadsskolor som känner press på goda resultat från både ”kunderna” och aktieägarna.
Den sammanvägda känslan är att regeringen vill lura oss att tro de tar itu med Sveriges orättvisa skolsystem.
I själva verket fortsätter regeringen med de största nedskärningarna på skolan på 30 år. Inget görs åt varken giriga skolägare eller skolsegregationen som drabbar arbetarklassens barn hårdast.
När elevernas framtid hänger på ett nationellt prov lär stressen för dem bara öka.
Den liberala skolpolitiken visar ännu en gång att den inte är till för eleverna.
