Juristen om bodelningarna: ”För den som vill få hjälp är det kört”
Publicerad 2025-04-18
Bodelningar kan dra ut på tiden och bli väldigt dyra.
Något ekonomiskt stöd är väldigt svårt att få.
– Det är verkligt begränsande och vissa väljer att stanna i relationer på grund av kostnaderna, säger familjerättsjuristen Pierre Kryhl.
Varje år skiljer sig drygt 20 000 par i Sverige. Vid varje skilsmässa måste en bodelning göras, alltså en överenskommelse om vad i det gemensamma bohaget som ska tillfalla vem. Överenskommelsen görs i ett bodelningsavtal vilket båda parter skriver under.
Makarna som ska skiljas kan ta hjälp av en gemensam eller varsin jurist. Om de ändå inte kommer överens behöver det göras en juridisk prövning av fallet genom en bodelningsförrättare.
– Det är antingen en person som föreslås av en part i målet, eller i annat fall från rättens lista över jurister som anmält sig och bedömts som lämpliga. Eller snarare, som inte bedömts olämpliga. Min erfarenhet är att det tyvärr är varierande kvalitet på de som förordnas, det gäller att ha tur, säger Pierre Kryhl på Familjens jurist.
Det låter rättsosäkert om man måste förlita sig på tur?
– Ja, det kan man säga. Samtidigt är det svårt för domstolarna att recensera. Vad är gränsen för lämplig? I min mening behöver bodelningsförrättare jobba med det mycket för att känna till verktygen som finns och alla problem som kan uppstå. Det räcker inte med någon gång per år.
”Stort problem att det saknas verktyg”
En bodelningsprocess kan dra ut på tiden och det finns ingen bortre gräns för när den måste vara färdig. Ibland kan det ta flera år. Ibland kan det dessutom ligga i den ena partens intresse att dra ut på det medvetet.
– Det finns absolut en sådan risk. Antingen för att nå taktiska fördelar eller för att utöva ekonomiskt eftervåld. Avsaknaden av verktyg för att motverka detta är ett stort problem som regeringen nyligen tillsatt en utredning för att avhjälpa, säger Pierre Kryhl.
Han berättar att han har haft flera klienter som upplevt problem med sina bodelningar.
– En klient kämpade med sin bodelning i fyra år. Bodelningen är klar, men exet sitter kvar i huset som de äger tillsammans.
Det måste bli väldigt dyrt att processa under så lång tid?
– Ja, det är verkligt begränsande. En annan klient jag hade blev väldigt dåligt behandlad av sin man och ville lämna, men hade inga pengar till juridisk hjälp. Hon kunde inte ta på sig kostnader och samtidigt skydda barnen. Hon valde att stanna i den relationen i stället.
Flera personer som Aftonbladet har pratat med säger att de som ekonomiskt svaga, ofta kvinnor, är de enda i bodelningsprocessen som inte tjänar pengar på den. Håller du med om den bilden?
– Jag kan förstå den upplevelsen och på ett teoretiskt plan är det ju så, ja. Men för en jurist ska det ju också handla om att leverera värde för de timmar vi fakturerar, att vi hjälper vår klient.
För en ekonomiskt starkare person i en sådan här process låter det enkelt att förlänga den för att trötta ut den andra?
– Absolut. Det kan skapa jätteolyckliga situationer. Vissa vill hämnas och låter det skena iväg. Där är det viktigt att vara frank mot sin klient och sätta ner foten, säga att ingen tjänar på att göra så. Det är viktigt att faktiskt avsluta en bodelning för att psykologiskt kunna gå vidare i livet, säger Pierre Kryhl.
”Det är kört”
Den part som förlorar en juridisk process där en bodelning har klandrats i domstol behöver i de flesta fall även stå får motpartens rättegångskostnader.
För den som vill få ekonomisk hjälp är möjligheterna till det i dag små. I många hemförsäkringar ingår visserligen rättsskydd för kostnader i samband med juridiska tvister, men i skyddet ingår som regel inte en bodelningstvist.
Vissa juristförsäkringar via fackförbund, eller i enstaka fall från försäkringsbolag, har rättsskydd för bodelningstvister.
För den utan specialiserade försäkringar är det väldigt svårt att få hjälp.
– Det är kört. En person med fast anställning får nästan alltid stå för allting själv, säger Pierre Kryhl.
Enligt rättshjälpslagen får rättshjälp bara ges vid klander av en bodelning. Då har processen redan pågått och förmodligen kostat advokattimmar. Dessutom ges bara rättshjälp vid ”omfattande insatser av ett juridiskt ombud”. I vissa fall kan staten dock gå in och bekosta bodelningsförrättaren.
Hindren stannar dock inte där. För som Pierre Kryhl säger är det få med fast anställning som kvalificerar för rättshjälp. Det beror på att den sökandes inte får vara över 260 000 kronor per år.
– Summan har inte höjts på många år. Det är nästan inget heltidsjobb som är nere under det numera, så det är mer om man är sjukskriven eller går på a-kassa. Det är ett jätteproblem, säger Pierre Kryhl.
Särskild utredning tillsatt
Liksom Pierre Kryhl är det många som reagerat på de rådande reglerna, även bland politiker.
I riksdagen råder en bred samsyn kring att lagarna behöver ses över för att förebygga ekonomiskt våld och underlätta för den som vill lämna ett äktenskap.
Under 2025 pågår därför en särskild utredning som ska analysera och ta ställning till om regelverket bör förändras.
– Bakgrunden till uppdraget är en del i regeringens arbete med att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Man har identifierat att det finns anledning att titta på de här lagarna, säger Mattias Sköld, jurist och utredningssekreterare på Högsta domstolen.
Utredningen ska presenteras den 15 december.
– Då ska vi bland annat redovisa exempel på nya verktyg som bodelningsförrättare eventuellt ska kunna använda sig av för att motverka att lagarna missbrukas.
”Viktigt med bättre verktygslåda”
En annan del som ska ses över är den så kallade och vilka möjligheter den som inte har råd med bodelningsförrättare har.
– Reglerna för inkomst när det gäller ersättningsgarantin har inte ändrats sedan slutet av 90-talet. På grund av utvecklingen av löner och priser har färre rätt till detta än när dessa gränserna sattes. Det ska vi kolla på.
Pierre Kryhl hoppas framförallt på en bättre verktygslåda för bodelningsförrättare.
– Det viktiga är att den får verktyg att sätta hårt mot hårt, sätta tidsfrister och att de ska kunna avgöra ärenden om fristerna inte hålls. De behöver också fler verktyg, som att kunna gå förbi banksekretessen för att få eget underlag, säger Pierre Kryhl.
Han vill också att det i ett tidigare skede ska kunna gå att få stöd för kostnader i samband med en bodelningstvist.
– En utökning av rättshjälpen. Och gärna också att försäkringsbolagen ger ett utökat rättsskydd.