Lotta fastnade i bodelningsprocess i flera år: ”Missgynnas systematiskt”
Publicerad 2025-04-18
Fattigare och utan någon som riktigt stod på hennes sida.
Ändå var hon tvungen att vara den drivande i bodelningen.
– Som kvinna missgynnas man strukturellt, säger Lotta.
Lotta är i 65-årsåldern. Hon har gått igenom tre jobbiga operationer, två nya höftleder och en för grå starr. Återhämtningen tar tid.
Ändå är det en annan process som upptar en stor del av Lottas tankar och som satt djupare spår. Och efter den vet hon inte om hon någonsin kommer att bli bra igen.
– Så här gör man inte om man älskar någon, säger hon.
Lotta och hennes ex-make, Stefan, gifte sig under 90-talet. De hade då under flera år haft ett av och på-förhållande kantat av bråk. Men varje gång de tog en paus eller när hon hotade med att lämna la han sig platt och gick med på parterapi, berättar Lotta.
– Men i efterhand ville han inte veta av vad han lovat där, det var ett återkommande tema.
Lotta kände att giftermålet skulle markera starten på något annat, en mer ordentlig och vanlig relation. En jämställd.
Samboavtal och äktenskapsförord – detta gäller
I samband med giftermålet upprättade paret ett äktenskapsförord där de gemensamt skrev under att all egendom som förvärvats under äktenskapet, plus eventuell avkastning, skulle anses vara giftorättsgods.
– Jag tänkte självklart att han skulle skydda det han fått av sin familj, men att det vi byggde upp tillsammans skulle vi också äga tillsammans, säger Lotta.
”Har lurat mig själv genom alla år”
Hon berättar att bråken återkom i samband med att Stefan ärvde två tomter som han ville att de skulle bygga hus på.
– Där och då kändes det som att vårt liv skulle börja, att vi skulle bygga och äga något tillsammans. Men så blev det inte.
För något gemensamt ägande handlade det inte om. Stefan ville att Lotta ensam skulle stå på ett bygglån för husbygget på den ena tomten, men inte stå med som ägare till själva fastigheten.
– När jag frågade banktjänstemannen om det stämde, att jag skulle ha lån men inget ägande så skämdes han. Jag var mycket upprörd och reste mig för att gå. Men Stefan var också upprörd och sa att jag förstörde, berättar Lotta.
Hon vägrade skriva på, men en gemensam flytt blev det likväl. De hade vid tillfället gemensamma barn ihop, Lotta ett barn sedan tidigare och hennes hyreslägenhet var redan uppsagd.
– Jag flyttade på grund av barnen. Och jag tänkte att det skulle bli bättre. Jag har ju lurat mig själv genom alla åren, att det skulle bli ändring. Det enda jag ville var att få stå med som delägare till huset vi byggde.
”Tömde mitt konto”
De två tomterna skyddades som enskild egendom enligt äktenskapsförordet, men husbygget på den ena tomten och investeringar i ett befintligt hus på den andra borde enligt Lotta ha varit giftorättsgods.
Lotta beskriver de följande åren som väldigt frustrerande. Hon skötte allting i hemmet och tog hand om barnen. De hade inga gemensamma konton och Stefan ville att barnbidraget skulle täcka alla utgifter för barnen. Samtidigt köpte han aktier för hundratusentals kronor, berättar Lotta.
– Jag kände mig som en ensamstående mamma, fast gift.
De bråkade ofta om pengar. Flera gånger blev Stefan också våldsam, menar Lotta.
Genomgående var det hon som ville att de skulle dela mer på hushållets intäkter och tillsammans ta hand om barnens utgifter.
– När jag bad om delad ekonomi krävde han tillgång till mitt bank-id. Sedan tömde han mitt konto och sa, ”jaha, du ville ju ha gemensam ekonomi, skyll dig själv”.
Efter ett kvarts sekel ihop varav de flesta åren som gifta orkade Lotta inte längre. Hon ville skiljas, men Stefan hann före med att skicka in en ansökan. I den stod det att eftersom han ägde allting så fanns ingenting att bodela. Lotta höll inte med.
Då inleddes bodelningsprocessen.
”Hade tre jobb samtidigt”
Reglerna under 2010-talet, då Lotta och Stefan skiljdes, ser i stora drag ut som i dag. Kommer parterna inte överens kan man ta hjälp av en bodelningsförrättare för att ta processen framåt. Men en bodelningsförrättare behöver betalas och parterna är solidariskt betalningsansvariga.
Flera experter har genom åren pekat på att systemet missgynnar den ekonomiskt svaga i en relation, eftersom den starkare kan obstruera och fördyra processen. Det kan bli en arena där ekonomiskt våld blir fortsättningen på en tidigare våldsam relation.
Den med mindre kapital kan till slut få svårt att ha råd att driva bodelningen vidare.
– För min del så struntade Stefan efter ett tag att betala in arvode till bodelningsförrättaren. Eftersom vi hade solidarisk betalningsplikt blev jag tvungen att lösa det. Jag hade tre jobb samtidigt för att det skulle gå ihop, plus lånade pengar.
Stefan struntade också i att skicka in vissa handlingar, eller återkallade sådana han tidigare skickat in. För Lotta kändes det som att han bara ville dra ut på processen så lång tid som möjligt.
Efter fem år kom Lotta och Stefan, bodelningsförrättare och de juridiska ombuden i mål genom förlikning. Någon rättvis bodelning blev det inte, säger Lotta. Men hon orkade inte processa längre. Hade inte råd och kände sig pressad att skriva på.
– Bodelningsförrättaren och mitt ombud sa att jag riskerade att förlora allt och behöva betala alla rättegångskostnader om jag överklagade och gick in i domstolen. Vi hade knappt mat på bordet då, jag och min son, och då är man inte så kaxig.
Visserligen fick Lotta en relativt stor klumpsumma, men sett till de investeringar och värden som finns i husen på de ärvda tomterna är det inte skäligt, enligt henne.
– Det räckte till en kontantinsats för en lägenhet i en mindre stad, efter att alla advokatkostnader och skulder var betalade. Sedan fanns ingenting kvar. Min ex-make gick från processen med en vinstlott, så är det. Så ser systemet ut.
”Han har förstört alla mina drömmar”
Lotta menar att hon pressades till en godtycklig bodelning. Hon är väldigt kritisk till hur reglerna kring bodelningar ser ut idag.
– Den starkare parten kan ju trötta ut oss ekonomiskt svaga i en sådan här process. Samtidigt tjänar juristerna och bodelningsförrättaren mer pengar ju längre allt drar ut på tiden. Och gränsen för att få rättshjälp är väldigt lågt satt. Det känns rättsosäkert och missgynnar kvinnor på ett systematiskt sätt.
Det är nu flera år sedan bodelningsprocessen blev klar. Men Lotta har svårt att komma över det som hände, framförallt att hennes barn hamnade mitt i det.
– Jag har skämts så för att de blev försatta i detta helvete och att jag inte kunde göra bättre för dem än vad jag har gjort. Jag skäms över att jag inte tog mig ur äktenskapet tidigare men jag upplevde att jag satt fast.
Samtidigt är hon också arg på sin exman.
– Han förstörde inte bara mitt liv utan även våra barns uppväxt. Han har förstört alla mina drömmar om hus och hem, samtidigt som han utnyttjat mig både praktiskt och ekonomiskt.
Lotta heter egentligen något annat, liksom Stefan. Aftonbladet har tagit av dokument från bland andra Skatteverket och tingsrätter som styrker hennes berättelse.