Allt är osäkert – tacka Trump för det
Riksbanken vill inte göra mer just nu utan väntar på ny statistik – även om det öppnas försiktigt för räntesänkningar längre fram. Regeringen väntar också.
Svensk ekonomi är som en båt med trasig motor, där alla tittar på varandra och väntar på att någon ska göra något.
Osäkerhet. Ordet förekommer på tjugotre ställen i den fjortonsidiga skriften med titeln ”Penningpolitisk uppdatering” som Riksbanken släppte i samband med dagens beslut som går ut på att räntan ligger kvar på 2,25 procent.
Andra uttryck som förekommer är ”svårbedömd”, ”för tidigt” och “invänta”.
Denna orgie i försiktighetsprosa beror förstås på världsekonomin under Donald Trump, där tullar och diverse utspel har vänt upp och ned på det mesta.
”Det har skapat en oförutsägbarhet som lagt sig som en våt filt över världsekonomin och även den svenska”, sade riksbankschefen Erik Thedéen vid dagens pressträff.
Hur handelskriget kommer sluta är just nu föremål för en global gissningslek. Riksbanken hänvisar bland annat till ett diagram som illustrerar osäkerheten kring den globala handelspolitiken.
Den visar en kurva som pekar rakt uppåt, med en osäkerhet som är minst fem gånger högre än tidigare rekordnoteringar.
Kalla det Trump-faktorn.
Ingen vet förstås exakt hur det kommer slå mot Sveriges och världens ekonomi men allt tyder på att det är dåliga nyheter.
Den senaste tiden har det kommit in fler signaler om att ekonomin nu bromsar in – och då hade den knappt styrfart innan Trump satte igång.
Flera banker har sänkt sin prognos om BNP-tillväxten i år, nu är det 2026 som ska bli återhämtningens år. Den syns dock ännu inte till, första kvartalet var tillväxten noll.
Riksbanken ger inga nya prognoser men konstaterar att svenska hushåll deppar och att ”anekdotisk information vittnar om en ökad pessimism även bland företagen”.
Många ute i verkligheten nickar nog instämmande.
Förutom flera år av svag konjunktur brottas många företag med uppskjutna skatteskulder från pandemin, som nu spås leda till en våg av konkurser.
I mars gick 122 krogar i konkurs, den högsta siffran som uppmätts under en enskild månad.
Samtidigt är arbetslösheten skyhög, den steg i mars till hela 8,8 procent, förutom pandemin den högsta sedan finanskrisen.
Inflationen då? Den har också fallit tillbaka, efter en matprischock i början på året. Preliminära siffror i går visade att konsumentprisindex KPI steg med 0,3 procent i april. Man får gå tillbaka till pandemin för att hitta så låga siffror.
Enligt det mått KPIF som Riksbanken tittar mest på, var inflationen 2,3 procent. Att det är högre än KPI beror på att effekterna av det senaste årens räntesänkningar inte räknas med.
(Att Sverige har två inflationsmått som visar två helt olika saker bidrar knappast till att minska osäkerheten men det är ett brandtal för en annan dag.)
En inflation på 2,3 procent är visserligen lite över målet på 2 procent men siffran kommer att sjunka spår Riksbanken, inte minst på grund av den svaga konjunkturen. Att kronan har stärkts är också bra, eftersom det dämpar inflationen.
Därför kan det bli tal om räntesänkningar framöver, eller som det heter på riksbankssvenska: “Det skulle i så fall kunna tala för en något lättare penningpolitik framöver.”
Flera banker spår nu också sänkningar senare i år, Swedbank tror att räntan kommer gå ned till 1,75 procent i höst.
Varför sänker inte Riksbanken redan nu? Sverige går ju faktiskt på knäna, frågar sig kanske vän av ordning. KPIF-inflationen är samtidigt på samma nivå som i slutet av 2018 då räntan var minus 0,5 procent.
Då är vi tillbaka till det där med osäkerheten. Enligt Riksbanken är det ”klokt att invänta mer information för att få en tydligare bild av konjunktur- och inflationsutsikterna”.
Kort sagt finns det en rädsla för att tullar och handelskrig skulle kunna göra att inflationen tar fart igen.
Det är alltså bara att vänta.
Ungefär samma inställning har regeringen. När finansminister Elisabeth Svantesson gav sin syn på det ekonomiska läget härom veckan konstaterade hon att det ser dystrare ut och att regeringen har ”muskler att göra mer”. Men bara om läget förvärras.
Konjunkturinstitutets senaste mätningar visar att hushållen blivit väldigt mycket mer pessimistiska bara sedan i februari i år, både när det gäller den egna ekonomin och hur det går för Sverige. Fler håller i pengarna, fler väntar med större inköp eller med att köpa bostad och arbetslösheten spås stiga. Livet är för många satt på sparlåga.
Efter snart fyra dåliga år för svensk ekonomi börjar det bli en vana.