Det är dags att prata om den svenska smygkraschen
Riksbanken sänker igen men trots en rejäl räntenedgång i år vägrar svensk ekonomi att lyfta.
Tre och ett halvt år utan tillväxt är mer dramatiskt än det ser ut.
Och det ställer en del jobbiga frågor om tillståndet i Sverige.
Riksbanken sänkte i dag som väntat styrräntan från 2,75 till 2,5 procent. I maj var styrräntan 4 procent, det rör sig alltså om en ganska stor och snabb nedjustering.
Fyra procent är ur historisk synvinkel ingen hög ränta, snarare kan den kategoriseras som normal.
Så lite skiljer om du binder lånet – direkt
I USA sänktes räntan igår till 4,25–4,5 procent men amerikansk ekonomi går starkt: BNP steg med 2,9 procent ifjol och väntas ha växt med ytterligare runt 2,7 procent i år.
För Sverige verkar motsvarande räntenivå vara rena nackskottet för ekonomin.
Kurvan är i stället ett rakt streck
I sitt räntebeslut konstaterar Riksbanken att konjunkturen fortfarande är svag.
På torsdagen tvingades finansminister Elisabeth Svantesson (M) skruva ned sina prognoser. Så sent som i somras trodde regeringen på ett BNP-lyft på 1,4 procent i år och 2,4 procent nästa år.
Nu skjuts vändningen ännu en gång på framtiden. Finansdepartementet räknar med att BNP växer med 0,6 procent i år och med 2 procent under 2025.
Elisabeth Svantesson visade också ett diagram där det framgår att Sveriges BNP ligger på ungefär samma nivå som i mitten av 2021.
Det som borde vara en kurva som pekar uppåt är i stället ett rakt streck.
Av grafen framgår att till och med euroområdet, som tyngs av att Tyskland går dåligt, har gått starkare under samma tid.
En krasch i slow motion
Normalt sett när en lågkonjunktur slår till brukar det bli ett eller två riktigt dåliga år med rejäla BNP-fall följt av en period där ekonomin studsar upp igen.
Finanskrisen är ett bra exempel. 2008 och 2009 minskade Sveriges ekonomi med sammanlagt drygt 5 procent.
Men därefter blev det en snabb återhämtning och redan 2011 stod BNP högre än i utgångsläget 2007, före krisen.
Den sega utvecklingen vi sett de senaste åren ska ställas mot vad man normalt kan förvänta sig. De senaste dryga femtio åren har BNP i Sverige växt med i genomsnitt två procent per år.
Tio saker som avgör ekonomin 2025
Det betyder att ekonomin i normalläget ska bli åtta procentenheter större på fyra år. De senaste tre och ett halvt åren står vi alltså på runt noll. Det är en krasch i slow motion.
För att ta igen detta tapp och växa ifatt den gamla kurvan skulle Sverige behöva fyra år i rad med en BNP-tillväxt på 4 procent per år.
Några tecken på en sådan uppgång finns inte.
Ett av världens högst belånade länder
Regeringen spår att BNP stiger med 2 procent 2025, följt av 3 procent 2026 och 2,5 procent 2027. Riksbanken tror också på en långsam och ganska svag återhämtning.
Det betyder att Sverige kommer leva med ärren av denna lågkonjunktur under lång tid.
Vad beror detta på? Ett stalltips är naturligtvis att Sverige är väldigt känsligt för höga räntor på grund av att vi har mycket lån.
Sett till den privata sektorn är vi ett av världens högst belånade länder.
Nu är ju räntan på väg ned igen och då blir allt bra igen.
Eller?
En oroväckande sak med svensk ekonomi är att det inte gick särskilt bra ens när räntan var obefintlig.
Det driver upp skulderna
Uttryckt som BNP per invånare, egentligen det mest relevanta måttet, har den genomsnittliga tillväxten varit i storleksordningen 0,7 procent per år mellan 2011 och 2024. Under stora delar av denna period var ekonomin kraftigt stimulerad i form av noll- och minusränta men också stora stödköp av Riksbanken.
Under lågränteåren var det många ekonomer som varnade för att när priset på pengar pressas ned till extremlåga nivåer strömmar för mycket kapital till spekulation i finansiella tillgångar. De rusar i värde samtidigt som det investeras i massa saker som inte tillför ekonomin så mycket på lång sikt.
Det sänker över tid tillväxtförmågan.
Det driver också upp skulderna. Ekonomisk forskning visar att hög belåning ofta leder till mer utdragna lågkonjunkturer.
Under åren med låg ränta skapades enorma förmögenheter i Sverige, inte minst i bostäder. Men de, i genomsnitt, rekordrika hushållen har alltså inte ökat sin konsumtion på snart fyra år.
Om detta borde det pratas mycket mer.
En sorts mental krasch
En annan möjlig förklaring hittar vi i ett diagram i Riksbankens penningpolitiska rapport som släpptes i samband med räntebeskedet. Den visar hur mycket ekonomin har eldats på av politikerna i form av finanspolitik. Där sticker USA ut vilket också lyfts fram av Riksbanken som en förklaring till den höga amerikanska tillväxten.
Sverige utmärker sig åt andra hållet, med en betydligt stramare budgetpolitik än i USA men också i euroområdet.
Svenska staten har nu samlat på sig större finansiella reserver än kanske någon gång i modern svensk historia och i princip något annat jämförbart land. Hittills har politikerna varit väldigt ovilliga att använda dessa för att investera för att på så sätt lyfta den långsiktiga tillväxten. Det har fått många ekonomer i landet att klia sig i huvudet.
Det börjar nästan likna en sorts mental krasch.