Den får ”Star wars” att likna ”Greta gris”
Markus Larsson: Fem böcker som förtjänar att bli tv-serie eller långfilm
”Project hail Mary” har blivit en av årets största succéer på bio.
Det har länge vårats för science fiction-böcker som varit för svåra och dyra att filma.
Här är fem exempel till från biblioteket som förtjänar att bli tv-serie eller långfilm.
1. ”Hyperion” (Dan Simmons, 1989)
Kommer det någonsin att hända? Ända sedan den första delen av Dan Simmons bokserie om planeten Hyperion publicerades 1989 har det surrats och viskats om när berättelsen ska ha bio- eller tv-premiär. Martin Scorsese har försökt göra en tv-serie med Leonardo DiCaprio i huvudrollen, men gav upp. James Cameron arbetade också på ett filmmanus innan han satsade på ”Avatar” i stället. Just nu verkar Bradley Cooper, kanske mest känd för sin roll i ”A star is born”, fortfarande kämpa för att böckerna inte ska tyna bort i Hollywoods växande kyrkogård, populärt kallad för ”development hell”. En plats där olika titlar fastnar och dör. ”Hyperion” består av fyra böcker. Sagan är inspirerad av ”The Canterbury tales” och handlar om hur sju pilgrimer reser till Tidsgravarnas dal för att möta det mytomspunna monstret Shrike. Alla är rätt pressade eftersom universum håller på att gå under. För Dan Simmons var böckerna en hyllning till science fiction. Han vräker in allt. ”Hyperion” mixar dussintals olika karaktärer med minst lika många genrer. Det är cyberpunk och klassisk noir, splatter och romantik, laseraction och ett episkt äventyr, skräck och AI-kaos. Kort sagt: en rymdopera som får ”Star wars” att kännas som ett avsnitt av ”Greta Gris”.
2. ”Domedagsboken” (Connie Willis, 1992)
I en inte alltför avlägsen framtid kan forskare i Oxford plugga historia genom att resa tillbaka i tiden. Den unga historikern Kivrin Engle vill studera en by i England på 1300-talet men något går fel. Engle missar sitt planerade datum med 20 år. På grund av misstaget får hon uppleva hur Digerdöden når den engelska landsbygden. Ett inferno av förtvivlan, död och förruttnelse. Det går inte att duscha bort stanken efter att man har läst färdigt. ”Domedagsboken” fick nytt liv efter Covid-19.
3. ”The mercy of Gods” (James SA Corey, 2024)
James SA Corey är en pseudonym för författarna Daniel Abraham och Ty Franck. De slog igenom med romanserien ”The expanse”, som också blev en halvlyckad tv-serie med samma namn. ”The mercy Of Gods” är början på en ny trilogi, ”The captive’s war”, där människan i en avlägsen framtid koloniseras av teknologiskt överlägsna utomjordingar. Första delen är mer en historia om hur man överlever ett folkmord och en ockupation än en regelrätt skildring av krig. Hur då? Vad måste människan göra? Svaret på det kan, som i det här fallet, vara ondskefullt. Amazon har köpt filmrättigheterna till böckerna.
4. ”The gap into conflict: The real story” (Stephen R Donaldson, 1991)
Några år innan George RR Martin släppte första delen av fantasybygget ”Sagan om is och eld” – den svenska titeln har inte samma klang som den engelska – började Stephen R Donaldson en liknande resa. Med en viktig skillnad: efter fem böcker var Donaldson klar. Vad ”Game of thrones” gjorde för fantasygenren påminner om det som ”The gap cycle” lyckades göra för science fiction. En brutal såpa där den moraliska gränsen mellan ont och gott förintas. Piraten, skurken, antihjälten och möjligen också offret Angus Thermopyle är en av genrens mest oförglömliga karaktärer.
5. ”The forever war” (Joe Haldeman, 1974)
Det är inte svårt att se potentialen i att filmatisera ”The forever war”. Boken utspelar sig i rymden men handlar i grunden om Vietnamkriget. Joe Haldeman tjänstgjorde som soldat i Vietnam. Romanen var hans sätt att bearbeta traumat. För honom var ett av målen också att klä av alla heroiska klichéer och missuppfattningar som glorifierar väpnade konflikter. I romanen blir de våldsamma tidsförskjutningarna i rymden en metafor för Vietnamveteranernas utanförskap när de kom hem. Delar av berättelsen har åldrats, men ”The forever war” blir aldrig inaktuell. Det är som om Vietnamkriget aldrig tog slut. USA verkar fortfarande befinna sig i ett evigt krig.
Larssons topp tre
1. ”Boots on the ground” (låt, Massive Attack & Tom Waits)
När Tom Waits släpper sin första riktiga låt på 15 år gör han det tillsammans med Massive Attack. En stenhård politisk attack mot Trumps idiokrati. Det låter som att någon står och hamrar skelettdelar mot varandra.
2. ”Age of the ram” (album, Charley Crockett)
En lika produktiv som imponerade countryartist av den nya och retromoderna skolan.
3. ”Lux (complete works)” (album, Rosalía)
Olé. Det kompletta albumet, som förut bara kunde köpas på cd och vinyl, har släppts på strömmade musiktjänster.
