Svenska Diamond Dogs hyllade hemma hos Little Richard
NEW YORK. Little Richard är en untouchable ingen vågar ge sig på att tolka.
Men svenska Diamond Dogs har gjort det ändå – och lyckats så sensationellt bra att de nyligen blev inbjudna till ikonens hemstad i amerikanska södern för konserter, inspelningar och exalterande möten.
– Jag har gjort en jävla massa saker genom åren men det här tar priset, säger sångaren Sören ”Sulo” Karlsson.
Det finns ju ett antal sådana mänskliga helgedomar i populärmusikhistorien man helt inte kan röra.
Att som vokalist till exempel tolka Aretha Franklin är som att vara fotbollsspelare och tro att man bara kan bestämma sig för att spela som Maradona.
Likadant är det med rock ’n’ roll-pionjären Little Richard (död 2020). Det på en gång explosiva och flamboyanta i hans uttryck går helt enkelt inte att återskapa och än mindre förädla.
Men nu råkar Diamond Dogs anföras av Sören ”Sulo” Karlsson – den sörmländske renässansmannen med en lista över samarbeten brokigare än en persisk matta – och han räds inget. Redan tidigare har han gett sig på husguden Sam Cooke och har man gjort det bangar man inte för någonting; Sam Cooke betraktas på goda grunder som tidernas bäste soulsångare, liksom.
Så när Chris Spedding – legendarisk brittisk producent och gitarrist och mångårig vän till Sulo – förra vintern hade några dagar över i Stockholm och ville ”göra något” bestämde de sig för att spela in ett helt album med Little Richard-covers.
Det albumet heter ”Macon Georgia giant” och är mycket bättre än det borde vara. Ja, det är till och med förträffligt. Utan att addera något till det redan fulländade – det går som sagt inte – lyckas det snortajta bandet sparka eget liv i de klassiska numren med ett sjusatans tygellöst, köttigt sväng. De exploderar i ansiktet på en, just som Little Richard-låtar ska.
Den åsikten är jag inte ensam om. ”Macon Georgia giant” har förärats finfina recensioner över hela världen, men framförallt i USA och det var tack vare de recensionerna Diamond Dogs nyligen bjöds in till Macon – Little Richards, och tillika Otis Reddings och Allman Brothers, hemstad i Georgia i amerikanska södern.
– Staden har en presstjänst och plötsligt fick de en massa klipp om något som hette ”Macon Georgia giant” och blev nyfikna och lyssnade, förklarar Sulo när vi talas vid på telefon dagarna efter hemkomsten till Sverige.
– Sedan bjöd de in oss till sin årliga Cherry blossom-festival och bara några veckor senare var vi på plats.
Följde gjorde så många exalterande upplevelser, och så många fascinerande möten med bland annat släktingar till både Little Richard och Otis Redding, att det bubblar i Sulo när han berättar.
Ett återbesök är redan planerat, för den lokala motsvarigheten till kommunstyrelsen, som mångsysslaren från Katrineholm lustigt nog satt i möte med förra veckan, anser att arvet efter ”The architect of rock n roll” aldrig förvaltats på korrekt sätt och vill ha hjälp att sprida hans gospel.
De har hittat rätt predikant, för Sulo blev knockad av Little Richards redan i knatteåldern och som han konstaterar:
– Om man spelade ”Rip it up” för en grupp sju-åttaåringar idag skulle även två-tre av dem garanterat tycka att det var det bästa hört.
Just så.
