Märkligt anonym J Lo som "spindelkvinna"

Filmen är radikalt medmänsklig queermusikal utan sväng

Emma Gray

helskärm

Kiss of the Spider Woman

Regi Bill Condon, med Diego Luna, Tonatiuh, Jennifer Lopez

FILMRECENSION. Till stor del standardglitzy musikal med svag Technicolor-aura.

Men också en vågad och revolutionsanstruken hyllning till allt som är latino och queer.

MUSIKAL. Luis (Tonatiuh) och Valentin (Diego Luna). Den förra har kastats i argentinskt fängelse för "förargelseväckande beteende", den sistnämnda är politisk fånge, macho och straight. Som underhållning i den gemensamma cellen återberättar Luis sin favoritfilm: "The kiss of the Spider Woman", med Ingrid Luna (Jennifer Lopez). En vänskap växer fram trots allt, blir sedan något större.

Chockade paret Reagan

Filmatiseringen av den argentinska romanen "Spindelkvinnans kyss" kom 1985, hade William Hurt och Raúl Juliá i huvudrollerna och premiär dagen efter att nyheten om den hemligt homosexuelle Rock Hudsons – den första stora kändisens – insjuknande i aids kablats ut. Filmen fick extra relevans i tidens bögskräck, och temat chockerade bland många andra Ronald och Nancy Reagan. 

Fyrtio år senare är Bill Condons filmatisering av Broadway-musikalversionen som kom på 90-talet i princip omstörtande storpolitik.

Hans "Kiss of the Spider Woman" är en helt reservationslös, vågad och mer än revolutionsanstruken hyllning till allt som är latino och queer, och berör med sin radikalt kärleksfulla medmänsklighet, varma sympati och Tonatiuhs och Diego Lunas känsliga insatser. 

Halvhjärtad camp

Tyvärr är delen som består av den återberättade filmen i filmen en på sin höjd standardglitzy musikal med mycket svag Technicolor-aura, halvhjärtad camp, musik- och dansnummer utan sväng och en märkvärdigt anonym och slätstruken Jennifer Lopez.

Mixen är märklig, men sevärd.

Visas på bio.

Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram, Bluesky, Threads och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.