Välspelat deppigt drama om ständigt ilsken och rädd kvinna
Mike Leigh gör ett nedslag i en dyster vardag
Publicerad 2025-04-10
Hard truths
Regi Mike Leigh, med Marianne Jean-Baptiste, Michele Austin, Tuwaine Barrett, David Webber, Ani Nelson, Sophia Brown, Jonathan Livingstone.
Ett tungt drama om en mycket arg människa. Mike Leighs senaste är en imponerande uppvisning av Marianne Jean-Baptiste som var så bra i regissörens ”Hemligheter & lögner”. Men det här är ett mörkare porträtt av hjälplös depression.
DRAMA Pansy är arg. Hela tiden.
Hon städar ilsket och skäller på sin arbetslöse 22-årige son. Hon skäller på sin make. Båda männen hukar apatiskt under hennes långa monologer där hon klagar på dem och större delen av mänskligheten. Hemmet är kliniskt välstädat. Ogästvänligt. Hon är rädd för djur av någon anledning och hon är arg.
Pansys syster Chantelle har ett annat temperament. Hon är frisör och lyssnar tålmodigt på sina kunder när de klagar. Hon lyssnar tålmodigt på sin otacksamma storasyster. Chantelle har två vuxna döttrar med intressanta yrken, levnadsglada unga kvinnor som dansar och skrattar med sin mamma.
Pansy är så konsekvent självupptagen och otrevlig att det ibland uppstår nästan komiska situationer när hon rör sig i affärer och bland främlingar. Men mest är det sorgligt. En mycket deprimerad människa som inte vill ha hjälp och ingen verkar förmögen att försöka ge henne det.
Det finns demenssjukdomar som orsakar personlighetsförändringar, men ingen i filmen pratar om diagnoser eller Pansys uppenbara behov av vård och omsorg. Har hon alltid varit sådan eller är det något som förvärrats? Filmen går inte in på det, men Pansy och hennes syster pratar om en uppväxt som lämnat mörka bittra avtryck på Pansy.
Hon hinner dock både träffa en läkare och en tandläkare under de dagar som filmen utspelas, men även de blir föraktfullt behandlade av den konsekvent förbannade Pansy.
Pansys son Moses (Tuwaine Barrett) går mest tigande genom filmen. Ingen av hans föräldrar verkar tycka om honom. Han tröstäter och leker med flygplan. Vandrar planlöst på Londons gator. Men till sist låter Mike Leigh en liten stråle ljus lysa i hans riktning. Kanske.
Några scener följer med hennes man Curtley (David Webber) på jobb. Hans assistent Virgil är en milt excentrisk faktanörd som föreläser om saker som Big Ben och Haydn medan de rörmokar. Han pratar som en Wikipedia-sida. Curtley säger inte mycket, men verkar trivas med den unge snälle mannen. Hemma tiger han apatiskt när hustrun håller sina tålamodsprövande tirader. En tårögd tystnad.
Andra arbetsplatsbesök görs hos Chantelles döttrar. Aleisha (Sophia Brown) är jurist, och får bakläxa på ett jobb hon gjort. Kayla (Ani Nelson)arbetar med hudvårdsprodukter och har en viktig presentation som hon gör för sin chef. Det går kanske inte riktigt som de tänkt sig, men systrarna fortsätter vara glada och låtsas som allt är bra.
Pansy låtsas inte att något är bra. Hon tar allting som en förolämpning. Hennes verklighetsuppfattning är också något svävande när vi hör henne återberätta vad som hänt under dagarna.
Marianne Jean-Baptiste är övertygande i huvudrollen, som måste vara tacksam för en skådespelare. Stora gester, starka känslor. Både i de aggressiva explosionerna, och i några stunder av smärta och självförakt när även Pansy förstår hur illa hon beter sig. Marianne Jean-Baptiste var utmärkt i Mike Leighs mästerliga ”Hemligheter & lögner” 1996 där hon spelar en mer harmonisk person mot Brenda Blethyns kaotiska kvinna.
Det här är inte en lika mångbottnad berättelse. ”Hard truths” håller sig mest inom samma stämning. Pansy är ledsen, och hennes omgivning blir förlamad av hennes ständiga urladdningar. Filmen är ingen resa, den är ett stopp på vägen.
Kameran zoomar in på ett hus. Vi möter familjen som bor där. Deras närstående. Människor arbetar, människor lider sig genom vardagen. Kameran zoomar ut. Vem vet vad som hände före. Vem vet vad som händer efter. Livet är hårt. Alla verkar ha sin egen sanning.
Filmen har premiär på bio 11 april.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram, Bluesky och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.
