Nej, de filmerna hjälper dig inte in i samhället
Tablå-tv är en lättare väg till förståelse
KRÖNIKA. Vilken är den snabbaste filmvägen in i svenska folksjälen?
Det kan vara att slå på tv:n under jul och midsommar.
Kulturkanonen kommer inte att hjälpa dig.
Svea rikes kulturkanon, en Tidöbeställd topplista över verk som varje svensk bör känna till, offentliggjordes under veckan. Visst hade några filmer letat sig in där, bland stridsflygplan och pensionsreformer.
Åtminstone två av verken är självklara. ”Körkarlen” (1921) är ett av de främsta exemplen på hur avancerad svensk film var under stumfilmseran. Tekniskt framstående, och dessutom en film som öppnade Hollywoodkarriären för en av våra stora regissörer, Victor Sjöström.
Och det finns ingen annan film av Ingmar Bergman som är lika bildmässigt ikonisk internationellt som ”Det sjunde inseglet” (1957). Det har inte gått att undvika Döden och schackspelet i otaliga parodier, liknelser och memes.
Viktigt verk om tvivel
En annan Bergman-film, ”Nattvardsgästerna” (1963), har letat sig in på listan under rubriken ”religion”. Och ja, visst är det ett viktigt verk om tvivel och en tusenårig gudstjänsttradition i vårt land.
Men varför just ”Dom kallar oss mods” (1968) har valts ut får nog listmakarna själva svara på. Tveklöst en dokumentärfilmsklassiker, men vad som gör den mer angelägen i sammanhanget än exempelvis ”Jag är nyfiken – gul” (1967), som blev ett centralt verk i dåtidens syn på Sverige, kan man fundera på.
Det är allt kulturkanonen har att säga om svensk film.
Jag vill inte dissa projektet per automatik. Självklart finns det gemensamma beröringspunkter som en kulturkanon kan lyfta och skydda. Men de senaste dagarnas diskussioner, samt regeringens luddiga resonemang, gör att vi inte kommer undan den största frågan: vad ska vi ha det till? Rent praktiskt?
När det gäller just film finns det redan ett institut vars uppdrag är att värna om, skydda och lyfta svensk film. Om nya generationer och invandrare vill veta mer om svensk films främsta exempel och företrädare kan man börja där – eller varför inte använda sig av de akademiker, filmkritiker och eldsjälar som till exempel driver filmklubbar ute i landet?
En kulturkanon med fyra filmer kan inte bidra med något. Det kan däremot en topplista med de främsta svenska filmerna genom tiderna, sammanställd 2022 i magasinet FLM av 72 kritiker och filmvetare.
De som verkligen brinner för ämnena
Så skulle man kunna bryta ner flera av ämnena i regeringens kulturkanon. Gå till de personer och institutioner som verkligen brinner för ämnena och hitta betydligt rikare exempel på vad som är en verklig kanon i vårt land. Den kunskapen kommer inte att komma från en regering, oavsett om den är höger eller vänster.
Sedan är det också så här: vilka svenska filmer visar exempelvis nyanlända vad som är typiskt svenskt? Vad svenskar skrattar åt? Traditioner? Gemensamma beröringspunkter? Då kan man lika gärna sätta på tv:n vid valfri högtid och närstudera tablå-måsten som ”Sällskapsresan”, ”Att angöra en brygga”, ”Göta kanal”, ”Änglagård” och ”Tomten är far till alla barnen”.
Du kommer nog fortare in i samhället om du kan nicka igenkännande åt ”I morse var jag nykter men nu börjar det ordna upp sig” än om du känner till hur banbrytande dubbelexponeringen var i ”Körkarlen”.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram, Bluesky, Threads och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.