Vårt senaste biohopp: Minecraft och vampyrer
Svenska filmvåren är ett enormt misslyckande
KRÖNIKA. Ju fortare vi glömmer den här svenska biovåren desto bättre.
Men två filmer om ett svenskt spelunder och vampyrer visar att mediet fortfarande har chans att engagera både tonåringar och vuxna.
Den svenska biovåren har i år varit ett enormt misslyckande. Det är inte så att storsatsningarna har varit besvikelser. Det är att filmerna helt enkelt inte existerar.
I stället har dokumentärerna dominerat, en samling filmer som i bästa fall har varit habila, men som saknar potential att locka publik. Och som i många fall lika gärna kan ses på SVT, där de ändå hamnar inom kort.
Barn som flyttar till Kina
En film som ”Aleque & Issay” (biopremiär förra veckan), som handlar om en svensk familj som flyttar tillfälligt till Beijing för att pappan har fått jobb där, är förvisso sevärd på en stor duk där man kommer ännu närmare de karismatiska barnen i huvudrollerna. Filmen fångar skickligt hur de storögt betraktar sin nya omgivning och väcker minnen till liv hos en själv.
Men svensk film behöver också bredare verk som intresserar en större publik. Hoppet finns förstås om ett bättre bioår i höst, men det är mycket förlorat som ska tas igen. Det blir nästan komiskt när nyheten kom häromdagen om att en ny Jönssonligan ska spelas in. Den förra var en succé, så det kommer inte som en överraskning. Men vi behöver desperat andra filmer också.
Hollywood fortsätter vara skört. En enorm hatkampanj mot ”Snövit” har hjälpt till att sänka Disneys ambitioner att nyinspela alla sina animerade klassiker (vilket är positivt), men det är fortfarande oklart exakt varför filmen drog in så lite pengar i jämförelse med alla tidigare mer eller mindre poänglösa nyinspelningar.
Stökigt på biografer
Vissa filmversioner av spel tycks locka horder av tonåringar, som ”Super Mario Bros – filmen” och ”A Minecraft movie”. Särskilt den sistnämnda har orsakat stök på biografer och till och med fått filmens stjärna Jack Black att vädja till publiken om att ta det lite lugnt.
Samtidigt är det svårt att klaga när en film faktiskt får publiken att... reagera.
Jag är inte helt övertygad om att Ryan Cooglers nya vampyrfilm ”Sinners” lockar en storpublik. Det finns en viss risk att den uppfattas som lite pretentiös (och lång). Men det vore kul om en så pass ambitiös film går hem hos publiken. För det här är en verklig bioupplevelse, ursnygg på en stor duk och med verklig puls, både vad gäller blodspillan och blueskomp.
När får vi se något inom svensk film som får upp blodtrycket en smula?
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram, Bluesky och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.