Bill Skarsgård: ”Åt bara kött under en period”
Uppdaterad 2025-07-16 | Publicerad 2025-01-03
Han är redan ikonisk som clownen Pennywise i Stephen King-filmatiseringarna ”Det”.
Nu tacklar Bill Skarsgård, 34, ännu en klassisk skräckroll, som vampyren Greve Orlok i ”Nosferatu”.
– När min sexåriga dotter kom på besök på inspelningen, grät hon de första tjugo minuterna hon såg mig i smink, säger Bill.
Inte så konstigt att dottern först blev lite rädd, kanske, för i rollen ser Bill Skarsgård, 35, verkligen ut som en 400 år gammal transylvansk vampyr. Det är egentligen bara på längden och ögonen man känner igen honom under allt smink. Och rösten låter som från andra sidan graven.
När filmen nu har Sverige-premiär, har den redan gjort braksuccé i USA. Har spelat in 40,8 miljoner dollar (cirka 450 miljoner kronor) sedan juldagen, vilket var nästan dubbelt så mycket som filmbolaget hade vågat hoppas på.
Vid sidan av Skarsgård, återfinns Lily-Rose Depp, 25, Nicholas Hoult, 35, Aaron Taylor-Johnson, 34, Emma Corrin, 29, och Willem Dafoe, 69, framför kameran. Regissören Robert Eggers, 41, har dessutom efter bara ett fåtal filmer något av ett kultrykte bland filmälskare, för sina passionerade projekt, oavsett om det handlar om vampyrer eller vikingar, som ”The Northman” från 2022, med Alexander Skarsgård, 48, i huvudrollen.
Jag träffar Bill några veckor före jul på ett hotell på Södermalm i Stockholm. Samma stadsdel där han bor med sambon Alida Morberg, 39, och dottern Oona. Några dagar senare ska han iväg på de filmpremiärer i New York och Los Angeles som nu, med facit i hand, inledde de stora framgångarna för filmen.
Man skulle ju kunna tro att det var Alexander som hade presenterat sin lillebror för regissören, men så var det inte alls, visar det sig.
– Jag träffade Robert innan Alex träffade honom. Det är nästan tio år sedan. Han hade gjort ”The witch” (2015) som jag älskade. Han representerade en helt egen vision som konstnär, en kompromisslös integritet, säger Bill, och fortsätter:
– Jag läste först för den roll som Aaron Taylor-Johnson gör nu. Sedan tyckte han jag passade bättre för rollen som Thomas, som Nicholas Hoult gör. Jag fick den, var överlycklig, nu händer det, tänkte jag. Men sedan sköts filmen upp. Roberts status var då inte sådan att han fick göra vad han ville. Han behövde göra ett par andra filmer för att kunna göra ”Nosferatu” rättvisa.
– Sedan bönade och bad Robert mig att vara med i ”The Northman”. Jag var på plats två dagar före inspelningen skulle starta. Hade fått hair extentions och allt. Då kom covid och stoppade allt. Jag åkte hem och klättrade på väggarna, men började sedan utveckla tv-serien ”Clark” med Jonas Åkerlund, 59.
När ”The Northman” till sist blev av, var Bill upptagen med ”Clark”. Gustav Lindh, 29, tog över hans roll.
Och så blev det dags för ”Nosferatu”.
– När Robert började casta skådespelare till alla rollerna och jag inget hörde undrade jag om han var så lättkränkt. Jag skrev brev till honom och från ingenstans kom han med det här, att jag skulle vara Greve Orlok. Lika smickrande som skrämmande.
Bill hade bra koll på förlagan, ”Nosferatu” från 1922 av F.W. Murnau (1888-1931) med Max Schreck (1879-1936) i titelrollen.
– Pappa Stellan tyckte vi skulle titta på mycket film när vi var barn. Det var hela stumfilmsträsket med Chaplin och Buster Keaton och där fanns även ”Nosferatu” med. Jag var väl nio, tio år. Och sedan har jag haft en fascination för Dracula-filmerna och alla dess tolkningar, från Bela Lugosi till Gary Oldman.
Inspelningen av ”Nosferatu” ägde rum i Barrandov Studios i Prag.
– Jag hade ju tidigare spelat in ”The Crow” där, så jag bodde på samma hotell som då. Var där i fyra månader och hade väl 50-60 inspelningsdagar, det var aldrig något långt break. Och om Greve Orlok så bara är med som en skuggbild, så är det jag som sitter bakom kameran och orkestrerar handen.
Att bli förvandlad till Greve Orlok, tog varje dag cirka 3,5-4 timmar.
– När jag såg skisserna på hur han skulle se ut tänkte jag att den där killen ser inte ens ut som om han lever. Men det blev bara ännu mer av ett krig att blåsa liv i det här, en utmaning, det var sporrande.
Hade du frågat din pappa om hur jobbigt det är att sitta i sminket så länge? Han satt väl åtta timmar varje dag när han gjorde ”Dune”-filmerna…
– Han vet ju hur jobbigt det är och sa bara Welcome to the club. Fast… har det inte varit så att varje gång pappa pratat om sminkningen inför ”Dune” har han lagt till en timme för varje intervju? (skratt), skämtar Bill.
Det var också andra förberedelser för rollen. Han hade tränat upp sig ordentligt inför actionfilmen ”Boy kills world” för ett par år sedan.
– Robert tyckte om att jag var smal men rippad. Så jag fick bli så smal som möjligt ändå. Åt bara kött under en period. Jag vägde nog tio kilo mindre än jag gör i dag.
Och så var det rösten. I Netflix-serien ”Clark” pratar Bill normalt i scenerna där han agerar framför kameran, men som berättarröst, när Clark Olofsson ser tillbaka på sitt liv, har han en slags gammelmansröst.
– Jag älskar röstarbete. I det här fallet ville Robert ha en mörk gammal gubbe-röst. Han beskriver så vackert i manus att det låter som att den kommer från den djupaste graven. Jag jobbade med en operasångerska som lärde mig att hitta tekniken att för placera rösten i näsan, i halsen, eller här nere i magen, så djupt ned som möjligt, säger Bill, tar sig på magen – och låter plötsligt som Greve Orlok.
Bills kvinnliga motspelerska i filmen är Lily-Rose Depp, 25-årig dotter till Johnny Depp, 61, och franska sångerskan/skådespelerskan Vanessa Paradis, 52.
Pratade ni något om hur det är att vara dotter till en sådan superkändis som Johnny Depp?
– Hon säger till mig: Du vet hur det är. Men nej… att vara Johnny Depps dotter är på en lite annan nivå än att vara Stellans son. Depp är liksom generationens största filmstjärna. Hennes mamma är också väldigt känd, åtminstone i Frankrike.
– Sedan kan jag väl känna igen mig i det där med nepobaby hit och dit, att man ger 110 procent för att jobba emot stereotypen att man står där på grund av någon annan.
– När man ser filmen råder det inget snack om att det är hennes talang som gör att hon är med i filmen. Det är en riktig håll käften-prestation av henne.
Närmast ska Bill till USA och göra gisslandramat ”Dead man’s wire” med Gus Van Sant, 72. En regissör som pappa Stellan jobbade med redan 1997 i ”Good Will Hunting”.
Och hur gick det med Bills dotter, som blev så skrämd så att hon grät av att se sin pappa som vampyr.
– Strax efter det satt hon med hörlurarna på sig och följde inspelningen. Då såg hon bara stolt ut, säger Bill, som fick påhälsning i Prag av familjen med jämna mellanrum.